Hösten 2019 presenterade regeringen ett 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten. Det angavs att nya lagar för påföljder skulle träda i kraft 2020 och vid slutet av 2021 skulle majoriteten av punkterna ha redovisats eller trätt i kraft.
Verkligheten visar att det inte blir så. De åtgärder som trätt i kraft hittills rör bland annat hemlig dataavläsning, vistelseförbud och skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott. Ingenting om skärpta straff för andra brott eller slopade ungdomsrabatter.
Av de resterande punkterna ska i dagsläget tre träda i kraft 2023. Beträffande de övriga punkterna verkar avsikten vara att fem ska börja gälla den 1 juli 2022, alltså strax före valet. Kan det möjligtvis bero på att regeringen då vill framstå som handlingskraftig i den kommande valrörelsen och samtidigt dölja hur lite man faktiskt åstadkommit under sju års regerande?
Frågan är om regeringen har kapitulerat för brottsligheten genom sitt senfärdiga och lama agerande eller om regeringen styrs av valstrategiska hänsynstaganden?
Regeringen bedriver ett cyniskt spel och verkar inte förstå hur medborgarna upplever de eskalerande skjutningarna.
Orolig medborgare
LÄS MER:Regeringen vill slopa straffrabatt för unga
LÄS MER:Förslag: Kommuner skyldiga förebygga brott
LÄS MER:GP granskar: ”Rosa lagbok” för gängtjejer väcker känslor