Vänsterpartiet i Göteborg vill sänka normalarbetstiden till 30 timmar per vecka för all förskolepersonal. En reducering med 25 procent och med bibehållen lön. Motivet är att ge de anställda en bättre arbetssituation. Med förslaget torde de fackliga löneförhandlarna kunna ta en lång framtida semester.
Verkligheten är en skriande brist på behöriga förskolelärare, en anemisk tillgång på vikarier, föräldrar som uppmanas att hämta sina, alternativt hålla dem hemma. I denna svåra situation vill nu Vänsterpartiet att personalen skall jobba mindre. Frågan infinner sig, vem skall utföra arbetet?
Vill man långsiktigt kunna rekrytera och behålla kompetent personal är andra åtgärder av nöden. Mindre barngrupper, successivt en ökad andel behöriga, och en generellt bättre arbetsmiljö.
Det finns vidare icke obetydligt finansieringsproblem. Man mörkar med hur mycket kalaset kommer att kosta. På traditionellt västermanér är lösningen, som på alla andra samhällsområden, en höjd kommunalskatt.
Förslaget är kontraproduktivt, det genererar mer problem än det löser.
De gemensamma resurserna måste förvaltas på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Den viktiga barnomsorgen behöver allt annat än verklighetsfrånvända idéer.
Röda fantasier gör sig bäst under sagostunden!
Jan Dahlberg