Som anhörig till en rutinerad IVA-sjuksköterska på CIVA (central intensivvårdsavdelning) på Sahlgrenska sjukhuset undrar jag om ledningen försöker få all personal att sluta genom att situationen ska bli så absurd, så hopplös, så utan stöd att personalen ger upp och söker sig annorstädes.
Naturligtvis tror jag inte att detta är ledningens avsikt, precis lika lite som katolska kyrkan ville provocera fram reformationen (ref Barbara Tuchman "Dårskapens vägar").
Kollegor växlar hela tiden, det finns ingen stabilitet, stort men oklart ansvar, stora personalavgångar, fläckvis klen kompetens, osynliga chefer, petimäterhantering av bagateller medan ledningen bryter med MBL, med semesterlagen, och är helt ointresserad av verksamheten – specifikt all feedback, schackrar med bemanning och ersättning. Kort sagt hanterar personalen som om den vore kanonmat vid ett slag under första världskriget.
Kort sagt hanterar personalen som om den vore kanonmat vid ett slag under första världskriget.
Chefer och ledning förefaller inte ha fattat att den ledarstilen var dålig 1914. Den fungerar absolut inte 2020. Eller som hustrun säger "på CIVA är takhöjden så låg att man måste gå med böjt huvud".
Vad tror man att allmänheten skulle tycka om man visste!? Vad tycker politikerna!? Vad vet politikerna!?
Vet man om att personalen på CIVA inte ens får covid-ersättning när de vårdar covid-19-patienter på CIVA då det inte är en enhet specifikt för covid-19? Visserligen är covid-19-patienterna som sjukast på CIVA …
Ledningen kanske förväntar sig att personalen ska vara nöjd nu när de har fått adekvat skyddsutrustning. Till detta kommer den psykologiska belastningen att vårda utomordentligt sjuka patienter.
Make till IVA-sjuksköterska
LÄS MER:Därför blir bara vissa svårt sjuka av coronaviruset – häpnadsväckande fynd i ny studie