För att motverka att man blir allt för stillasittande, då man i corona-tider måste jobba hemifrån, startar många företag olika aktiviteter så att de anställda ska motiveras att röra på sig. Detta är säkert i ett gott syfte. Men när går detta över från hjälp till tvång? Och, var tar den personliga integriteten vägen?
Där jag jobbar har företaget anmält alla, utan att fråga först, till en poängjakt. Poänger tjänar man in då man gjort en aktivitet. De registreras i en app och blir synliga för alla på företaget. Varje anställd ingår i ett lag som tävlar mot andra lag inom företaget.
Även om jag idag tränar tre till fyra gånger i veckan, tycker jag ändå att denna aktivitet inte känns rätt av flera skäl. Om man inte har möjlighet att röra på sig lika mycket som sina kollegor, blir man en belastning för sitt lag. Om man önskar att hoppa av, ses man som en svikare.
Aktiviteterna ska dessutom utföras på fritiden, det vill säga utan för arbetstid.
Man kan ju fundera över vad som blir nästa steg: ska man registrera hur mycket fett och socker man äter och ange hur många öl man dricker?
Jag förstår att syftet är gott och att man anmäler alla för att det annars finns risk att endast de redan aktiva hoppar på idén, men det minsta man kan begära är att sådana här aktiviteter är frivilliga och inte påtvingade.
Aktiv på mina villkor
LÄS MER:Ny studie: Hemarbete ökar inte stillasittandet
LÄS MER:Nya appen visar hur du rör dig under coronapandemin