Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

I det ögonblick man är på väg att tappa hoppet är det lätt att rikta strålkastarljuset mot sig själv och tvivla på om man verkligen duger, skriver insändaren. Bild: Stina Stjernkvist/TT
I det ögonblick man är på väg att tappa hoppet är det lätt att rikta strålkastarljuset mot sig själv och tvivla på om man verkligen duger, skriver insändaren. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Min inre kompass är räddningen i jobbsökandet

Att ta nya tag varje dag är verkligen en prövning efter många misslyckade försök, skriver ”En bland många arbetssökande”.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Coronapandemin har vänt upp och ned på hela världen och arbetsmarknaden har påverkats hårt. Det är verkligen en utmaning att vakna varje morgon, kavla upp ärmarna, scanna igenom jobbannonserna för att sedan sätta sig ned och passionerat skriva sin ansökan parallellt med att svaren poppar i in-boxen: ”Vi är glada över det stora antalet kvalificerande sökande. Tjänsten är tillsatt av en annan sökande.”

Attans! Jag var ju som klippt och skuren för den här rollen;

Check på kompetens! Check på erfarenhet! Check på inställning! Och inte minst – den kompetens som jag behöver i morgon kommer jag med stort engagemang att ta till mig. Lärandet är nyckeln till utveckling, både min egen utveckling som individ och utvecklingen av det bolag jag företräder.

Jag väljer att fokusera på ljuset bortom coronahorisonten och är inställd på att situationen kommer att se annorlunda ut i höst

Att ta nya tag varje dag är verkligen en prövning efter många misslyckade försök. I det ögonblick man är på väg att tappa hoppet är det lätt att rikta strålkastarljuset mot sig själv och tvivla på om man verkligen duger. Det suger att ständigt bli golvad för att sedan borsta av sig besvikelsen och resa sig upp igen med ny energi och iver.

Jag väljer att fokusera på ljuset bortom coronahorisonten och är inställd på att situationen kommer att se annorlunda ut i höst när vaccinationståget har passerat. Det ger mig hopp. Mitt inre självledarskap och min kompass är räddningen. För om jag inte tror på mig själv, vem ska då göra det?

Det kommer bli bra.

En bland många arbetssökande

LÄS MER: Små ljusglimtar på jobbmarknaden

LÄS MER: Nytt stöd till regionerna ska hjälpa företag