Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Elisabeth Alvenby

Lycka är att konsumera?

Ju mer vi konsumerar desto mer välmående, lyckliga och tillfreds tycks vi bli. Men den lyckliggörande konsumtionen har en förödande effekt på vår miljö och vårt klimat, skriver Claes Thulin.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Hur ska vi kunna minska vår klimatpåverkan när konsumtion är höjden av lycka? Ju mer vi konsumerar desto mer välmående, lyckliga och tillfreds tycks vi bli. Det framkommer av Centrum för Konsumtionsvetenskap och dess årliga rapporter, men den lyckliggörande konsumtionen har en förödande effekt på vår miljö och vårt klimat.

Förlorade naturposter redovisas i för liten utsträckning. Dammsugs fisk eller kalhuggs regnskog är det en pluspost i BNP-statistiken. Därför måste vi byta inriktning på vårt sökande efter lyckan.

Vi handlar som aldrig förr. Mellan 2001 och 2018 redovisar Centrum för konsumtionsvetenskap en ständig ökning av vår konsumtion. Rapporterna visar ett tydligt samband mellan shopping och livstillfredställelse. Men ganska snart är man tillbaka på lyckonivån man hade före köpet. Det kallas anpassningseffekten.

Den korta livslängden på våra konsumtionsvaror gynnar dem som tjänar pengar på vad vi köper, och missgynnar klimat och miljö. Därför måste vi tänka om, och se till att bli lyckliga på något som gynnar vår egen och våra barns överlevnad.

Hög tid att ge naturkapitalet dess rätta värde på marknaden. Vår konsumtion av produkter som framställts på ett ohållbart sätt redovisas inte i BNP.

Claes Thulin