Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: NTB
Bild: NTB

Liten sommarbetraktelse

Semesterfolket har anlänt och gör nu sin kortlivade kampinsats med sina trimmermarodörer mot smörblomma, prästkrage, rölleka och vajande gräs, skriver Sture Boström.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

I denna ljuva sommartid,

gå ut min själ och gläds därvid.

Från tidig otta till särla tid

det knattrar över nejd och lid.

Då är det trimmern som tar strid

mot varje strå, och stör vår frid.

Semesterfolket har just anlänt till min gröna ö, och gör nu sin kortlivade kampinsats med sina trimmermarodörer mot smörblomma, prästkrage, rölleka och vajande gräs, som växer på den plats de själva har valt, men ändå fel. Det skall vara ordning i naturen – människans ordning.

Att semesterfolkets tid trots allt är ack så kort förstår man av att de ofta förflyttar sig springande genom den vackra strandskogen nedanför – särskild de i yngre medelåldern med välbyggda kroppar. De mer överviktiga, som kanske borde röra sig lite mer, verkar inte ha samma brådska. Snart är dock semestern till ända för det arbetande folket, och örterna får återta sina utvalda platser igen.

På semesterfolkets tomter irrar nu gräsklipparrobotarna planlöst omkring. Tyst och diskret knaprar de i sig ytterligare någon millimeter strå av den redan väl snaggade gräsöknen, och ve den vitklöver som försöker sticka upp sitt lilla blomhuvud. Det mesta växer ovanligt frodigt i år, och som en stilla protest sparar jag denna sommar extra många prästkrage-, klöver- och blåklockerefuger på min egen matta.

En skogsgräsfjäril fladdrar med sina röda vingband ett extra varv runt mitt kaffebord under björken, som om den vill säga något. Jag inbillar mig att det kanske handlar om någon form av uppskattning. Vem vet.

Sture Boström, Uddevalla