Skolans undervisning ska formas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Detta verkar dock inte gälla för politiker som ska fatta beslut om skolan. Liberalerna fortsätter med sin 1800-tals metodik och idéer som att busungar ska gå i särskilda undervisningsgrupper.
LÄS MER:Det är eleverna som straffas av S hetsjakt på friskolorna
Forskning från de senaste 20 åren visar att det är fel väg att gå för att få ordning och reda. För att elever ska lyckas behövs för det första kursplaner med mål som är rimliga.
Det är ingen slump att NPF-diagnoser har ökat efter 2011. Och då måste vi ställa oss frågan: Är det ungdomarna som helt plötsligt blivit annorlunda eller är det skolans pedagogiska miljö? SU-grupper kan för enstaka elever betyda mycket, men att utestänga “böset” är varken bra för människor eller ekonomin.
LÄS MER:Direktörsvillan i Kålltorp – hit flyttas stökiga elever
Lyckas vi i skolan att få en elev att gå ur årskurs 9 eller lämna gymnasiet med hopp och vägar att fortsätta framåt, är det inte bara medmänskligt det är också en stor ekonomisk vinst för samhället. Då behöver vi personal med olika tydliga uppdrag i skolan som kan möta alla elever oavsett deras olika villkor.
Forskning säger att rörelse gynnar inlärning. Ändå stänger vi in 6-åringar och kräver att de ska kunna sitta still i ett klassrum. Vi behöver anpassa skolan efter elevers behov. Pedagogik och didaktik har utvecklats under de senaste 100 åren, men i skolan sitter 25-35 elever i samma klassrum med en lärare längst fram. Den enda skillnaden är att katederupphöjningen är utbytt mot ett högt datorbord.
Åsa Toresson, specialpedagog
LÄS MER:Regeringen vill förbjuda mobiltelefoner i skolan
LÄS MER:Revisionen riktar hård kritik mot politikerna om Römosseskolan