Då har han givetvis inte begått några brottsliga handlingar när han fakturerade för sitt samtal med klienten. Det var ju dessutom klienten som hade kontaktat advokaten och begärt dennes hjälp i rättsfallet. Klienten hade tydligen inte förstått, i sitt avlidna tillstånd, att fallet redan var nedlagt.
Men, tillåt mig ändå tvivla att så var fallet. Då framstår advokatens handling som bedräglig och bör leda till bestraffning. Ännu allvarligare är om detta förfarande inte är en engångsföreteelse, utan förekommer mera allmänt inom advokatkretsar. Alltså att de fakturerar för tid som lagts på klienter, utan att några kontakter har förekommit. Otur i detta fall att klienten sedan länge var död när samtalet skulle ha ägt rum, vilket givetvis gör fakturan något mindre trovärdig.
Enligt min högst amatörmässiga bedömning måste liknande eventuellt förekommande fall dessutom innebära dubbelt bedrägeri. Klienten får inte den hjälp som förespeglas och tid har ändå fakturerats för denna ickehandling.
Givetvis är det bara jag som misstänkliggör en hel yrkeskår. De flesta jurister och advokater är nog ärliga och hederliga medborgare som inte tar betalt för ogjort arbete. Det gäller bara att visa det.
"Zäta"