Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Knappast jämlika när det gäller våra pensioner

Mina föräldrar var rekorderliga människor som levde efter den dåtida devisen: ”arbeta, göra rätt för sig och icke i onödan ligga samhället till last!”. Tyvärr har jag själv hela livet försökt leva just så, något som jag alltmer börjat ångra.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

När jag efter 45 års oavbrutet arbete vid 63 års ålder beslutade att ta pension uppfyllde jag med råge kraven både enligt det gamla ATP-systemet och det system som kom därefter. Eftersom jag hade fräckheten att ta ut min pension två år före 65-årsdagen minskades min pension med 12 procent per år – så länge jag lever! Nu tror jag inte att någon av de politiker som beslutade om dessa regler skulle acceptera dem för egen räkning.

Om jag nu i stället varit högt avlönad tjänsteman i något större bolag, privatägt, kommunalt eller statligt och antingen agerat bedrägligt mot min arbetsgivare eller helt enkelt inte klarat jobbet kunde jag sett fram emot en mycket generöst tilltagen fallskärm – fram till att nästa lukrativa erbjudande dök upp.

Det sägs ju att Sverige är ett av världens mest jämlika länder men då handlar det kanske om något annat?

”Undrande senior”