Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att utvisa mig och mina landsmän i samma situation kostar däremot många miljoner, skriver insändaren. Bild: Adam Wrafter/SvD/TT
Att utvisa mig och mina landsmän i samma situation kostar däremot många miljoner, skriver insändaren. Bild: Adam Wrafter/SvD/TT

Fria ord: Kan man anse att jag är en belastning för samhället?

Bortsett från den första tiden i landet har jag inte kostat skattebetalarna några pengar, skriver insändaren.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Jag kom till Sverige från Afghanistan i december 2015. Jag har aldrig fått någon undervisning i svenska utan lärt mig svenska på egen hand.

Några år fick jag vänta på Migrationsverkets beslut. Det var negativt. Tjänstemännen trodde inte på min berättelse om förföljelser. Ändå förlorade jag inte hoppet utan fortsatte att kämpa för att lära mig språket. Vi överklagade men det var ändå negativt.

När jag kunde svenska tillräckligt skaffade jag jobb i äldreomsorgen 2017 och försökte sedan växla över till det jobbspåret. Min långa arbetstid i vården skulle kunna ge mig ett uppehållstillstånd, trodde jag, men det blev nej 9:e mars 2021 igen!

Så nu ska jag alltså utvisas från Sverige till Afghanistan. Kan man anse att jag är en belastning för Sverige, som moderatledaren säger? Jag tycker inte det! Bortsett från den första tiden i landet, när jag bodde en månad i Migrationsverkets boende, har jag inte kostat pengar för de svenska skattebetalarna.

Sedan dess har jag klarat mig själv och stått på egna ben, och en av mina vänner hjälpte mig att flytta från Halmstad till Göteborg.

Jag har också en underbar familj här i Sverige och de hjälpte mig på olika sätt så att jag kunnat stanna här.

Att utvisa mig och mina landsmän i samma situation kostar däremot många miljoner. Vad jag vill nu är bara att få en chans att leva vidare här i landet och fortsätta att jobba och göra rätt för mig. Jag har inget att skämmas för! Skämmas bör däremot den som påstår att jag och de andra flyktingarna är en belastning för det svenska samhället.

Nu går jag på semester en månad och jag vet ingenting om vad som kommer att hända.

Jag kan inte resa inom Sverige heller för att jag har inget papper från Migrationsverket!

Är denna situation rimlig och mänsklig?

Hanif Qasemi