Vad händer om åtta och en halv miljarder människor på vår planet ska ha tillgång till varsin bil, varsin tvättmaskin, varsin borrmaskin, varsin fön, varsin diskmaskin, varsin dator, årets flygsemesterresa, varsin mobil, varsin häst, varsin moppe, varsin, varsin och varsin?
Det vet vi:
Glaciärerna smälter bort. Korallreven dör ut. Skogarna och mängder av arter utplånas i ett våldsamt tempo.Virus från djurvärlden överförs till människan.
Fyra planeter
Detta händer redan när en mindre andel av människorna lever som om vi har fyra planeter att exploatera. Detta samtidigt som majoriteten av oss ännu inte har fått sina mänskliga rättighet och en tillfredsställande levnadsstandard tillgodosedd. Vi talar om basbehov som näringsrik mat, en anständig bostad, utbildning, hälsovård och trygghet.
Lövsångaren kvittrar, humlorna surrar, barnen leker i syrenbersån. Kärleken till livet på denna blåskimrande planet kommer att få oss att tänka om, att ställa om.
Problemet är att vi har jordabråttom.
Dyrare än guld
Vår globala koldioxidbudget för att ha en 66 procents chans att hålla oss under en uppvärmning på 1,5 grader räcker i sju eller åtta år med nuvarande utsläppstrend. Redan igår borde ett ton utsläpp av växthusgaser ha varit dyrare än guld. Redan i dag måste vi få ett lagstadgat slutdatum för användning av fossila bränslen som sätts före år 2030.
Nu måste vi alla hjälpas åt för att påverka politiker och makthavare att fatta beslut som leder till en snabb och rättvis omställning. Greta Thunberg sätter ord på det i sitt redan klassiska sommarprat i P1: ”Antingen överlever vi som civilisation, eller så gör vi det inte. Det räcker inte längre att göra allt vi kan – vi måste nu göra det omöjliga. Det är upp till dig och mig. För ingen annan kommer att göra det åt oss.”
Pontus Björkman, engagerad i nätverket Klimatsverige