Den 11 mars var jag med om en skräckupplevelse. På morgonen, när jag skulle gå ner i trappan i vårt hus, råkade jag snubbla på en matta och ramlade mycket illa och slog mig. Jag blev mörbultad, blåslagen och fick en mycket svår smärta i ryggen.
Jag fick åka ambulans till ortopeden på Mölndals sjukhus. Dit kom jag strax efter klockan 8.30 på morgonen. Ambulansresan gick bra, de körde försiktigt på grund av mina svåra ryggsmärtor. På sjukhuset blev jag lagd på en kal brits, utan någon kudde. Efter några timmar blev jag röntgad och efter ytterligare några timmar kom läkaren. Då hade jag påpekat att jag legat väldigt länge och hade ont. Det var ett bra samtal med läkaren om min ryggskada.
Det som inte var bra där var att ingen brydde sig om mig eller frågade hur jag mådde. Jag blev inte erbjuden den minsta matbit under de åtta timmar jag var där, inte ens ett glas vatten. Ingen frågade heller om jag behövde gå på toaletten som jag behövde hjälp med. Jag fick inte heller någon smärtstillande medicin förrän jag bad om det. Hela dagen var jag illamående och kräktes. När jag ringde på klockan tog det 30 minuter innan någon kom. Hur ansträngd personalen än är, tar det inte längre tid att visa empati och ett leende mot en ledsen och skadad patient.
Jag har arbetat med människor hela mitt liv och fått lära mig mycket om förhållningssätt och gott bemötande, men tyvärr saknade jag det hos er.
Ewa Mattsson
LÄS OCKSÅ: Vi skyller inte på primärvården för köerna på akuten
LÄS OCKSÅ: Patienter skickades hem från akuten i Mölndal utan att få vård – två dagar i rad
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.