”Folk har tröttnat på kriminaliteten nu”. Så lyder rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet tisdag den 15 juni 2021.
Det konstaterandet gäller nog inte bara i Stockholm utan även i Göteborg. Och det gäller inte bara inställningen till den grova kriminalitet som frodas i diverse utsatta områden. För egen del retar jag mig även på den fina sortens kriminalitet som omhuldas av intellektuella med hjärtat till vänster.
De senaste dagarna har vi dränkts i diverse snyftreportage om de stackars idealistiska ungdomar och halvgamlingar som blev oskyldiga offer för polisbrutalitet i samband med Göteborgskravallerna för tjugo år sedan.
De senaste dagarna har vi dränkts i diverse snyftreportage om de stackars idealistiska ungdomar och halvgamlingar som blev oskyldiga offer för polisbrutalitet i samband med Göteborgskravallerna för tjugo år sedan. Någon enstaka aktivist har faktiskt bett om ursäkt för att ha deltagit i de demonstrationer som – helt förväntat – övergick i förstörelse, plundring, mordbrand och stenkastning mot poliser. Alltför många verkar dock leva kvar i en väl inövad offerroll. De ser sig själva, inte som bråkmakare och huliganer utan, som samvetsömma idealister som blivit misshandlade och kränkta av en brutal överhet.
Jag är så less på den här sortens bortskämda busungar! Busungar som numera torde vara ”vuxna” människor.
Var finns de idag?
Många av dessa före detta tjugoåringar har nog ägnat tiden till att utbilda sig. Kanske sitter de idag på diverse socialkontor och kriminalvårdsinrättningar och lär dagens kriminella att det egentligen är de som är offer.
Andra kanske gör politisk karriär eller administrerar någon av de gamla och nya myndigheter som översvämmar Sverige och som har uppgift att tala om för de skattebetalare som betalar deras lön, vad det är som gäller.
Det var bättre förr!
Gunnar Ene
LÄS MER:Jag försvarade våldsamheterna vid EU-toppmötet – förlåt!
LÄS MER:En helg som skadade förtroendet för polis och rättsväsende