Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Riskbedömningarna görs av ansvarig chef och skyddsombudet på arbetsplatsen och man kommer gemensamt fram till åtgärder, menar insändarskribenten. Bild: Stefan Bennhage
Riskbedömningarna görs av ansvarig chef och skyddsombudet på arbetsplatsen och man kommer gemensamt fram till åtgärder, menar insändarskribenten. Bild: Stefan Bennhage

Ingen munkavle på chefer

Flera kommunala grundskolor i Göteborg behöver genomföra besparingar för att få ekonomin att gå ihop, skriver Kristin Perem på Göteborgs grundskoleförvaltning i en replik.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Replik

20/4 Grundskoleförvaltningen sätter munkavle på chefer

Nej, i grundskolan sätter vi inte munkavle på våra chefer.

Flera kommunala grundskolor i Göteborg behöver genomföra besparingar för att få ekonomin att gå ihop. Gör man det inte nu så ökar underskotten och skolan får därmed mindre pengar att lägga på undervisningen av eleverna.

I samband med detta gör man så kallade riskbedömningar. Förvaltningen har tillsammans med de fackliga parterna tagit fram en mall för riskbedömningar som används vid förändringar. När man värderar en risk tar man hänsyn till både sannolikhet att risken skall uppstå samt allvarlighetsgraden om risken skulle inträffa. Den allvarligaste graden av en risk innebär att arbetsuppgiften inte skall utföras innan man vidtagit en åtgärd samt att konsekvensen är dödsfall eller livslånga men.

Förvaltningens HR-avdelning ger inga rekommendationer om att ange risker som lägre än vad de är.

De förändringar som sker i samband med de besparingar som nu planeras nu innebär sällan så höga risker. Förvaltningens HR-avdelning ger inga rekommendationer om att ange risker som lägre än vad de är. Riskbedömningarna görs av ansvarig chef och skyddsombudet på arbetsplatsen och man kommer gemensamt fram till de åtgärder som behöver man behöver göra för att komma tillrätta med problemen.

Grundskolan i Göteborg har i år drygt åtta miljarder kronor att ge eleverna en god och likvärdig utbildning för. Det är mycket pengar och de ska förvaltas väl. I år höjdes elevpengen för de kommunala skolorna med fyra procent jämfört med förra året. Ändå går skolornas ekonomi inte ihop. Många skolor fick tillfälliga extrapengar för nyanlända elever 2015. De pengarna fick man i fyra år, därefter skulle de upphöra. Detta var tydligt för alla. Likväl kan vi se att vissa skolor som ökade antalet medarbetare 2015 inte har anpassat antalet medarbetare, trots att pengarna till nyanlända elever inte längre finns, att de nyanlända eleverna gått ur skolan samt att elevantalet på skolan nu är lägre.

Har du fler frågor om detta, så hör gärna av dig till mig så kan jag förklara.

Kristin Perem, HR-chef, Göteborgs grundskoleförvaltning

LÄS MER: Även skolan på väg ner i älven