Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De senaste femton åren har det hela tiden pratats om lågaffektivt bemötande, skriver insändaren. Arkivbild. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
De senaste femton åren har det hela tiden pratats om lågaffektivt bemötande, skriver insändaren. Arkivbild. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Ingen har vågat säga emot

Äntligen någon som vågar säga att skolans problem i dag till viss del beror på vilken slags fostran föräldrar ger, eller inte ger, sina barn, skriver Titti.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Åh, tack Anna-Karin Wyndhamn för din krönika ”De vuxna ska bestämma i skolan” (GP 6/3) Äntligen någon som vågar säga att skolans problem idag till viss del beror på vilken slags fostran föräldrar ger, eller inte ger, sina barn. Tack också för att någon vågar kritisera Jesper Juul och Bo Hejlskov.

Jag har arbetat som elevassistent i trettio år. De senaste femton åren har det hela tiden pratats om lågaffektivt bemötande. Många studiedagar har inneburit diskussioner om dessa två danskars tankar. Allt de sagt har tagits emot med öppna armar i skolans värld. Och även i många hem. Ingen har vågat säga emot.

Din slutkläm i krönikan är riktigt bra. Därför slutar jag på samma sätt: det är de vuxna som bestämmer.

Titti

LÄS MER: De vuxna ska bestämma i skolan

LÄS MER: Populär metod ifrågasätts – ska ha lett till våldsvåg på skola

LÄS MER: Oro för ökat våld efter skoldom