Hur är mål- och resultatstyrningen tänkt att fungera?
– Staten definierar kunskapskraven och skolorna levererar.
Besparingar syns alltså direkt i resultatet?
– Nej, de syns inte. Anledningen är att kunskapskraven är spritt språngande nakna.
Nakna? Hur menar du?
– Det hela är en invecklad historia. Folket tror att det går att beskriva vad eleverna ska kunna för ett visst betyg. Folket röstar på partier. Riksdagens partisammansättning speglar valresultatet. Regeringen är beroende av riksdagen. De statliga verken lyder under regeringen. Skolverket är regeringens expertmyndighet som fått uppdraget.
Menar du att Skolverket inte klarat uppgiften?
– Nej, så enkelt är det inte. På Skolverket har man hela tiden varit medvetna om att det inte går att i ord formulera vad elever ska kunna. Men nu fick man ju uppdraget. För de anställda blev frågan: Ska jag ha kvar mitt jobb och därmed delta i något som egentligen är omöjligt? Eller ska jag säga upp den relativt välavlönade anställningen?
Men vad hände med uppdraget?
– Jo, någon kläckte den snillrika idén att göra som i sagan om Kejsarens nya kläder: Vi skriver kunskapskraven på ett så infernaliskt invecklat sätt att ingen kan se att de faktiskt inte betyder någonting.
Än sen då? Vad är problemet?
–Tja, problemet är väl att när lärarna läser kunskapskraven är de så oerhört rädda för att utpekas som obegåvade att de inte ens vågar lita på sitt eget omdöme. Därför säger de ingenting.
Kan inte vara möjligt! Du ljuger!
– Försök då att hitta en livs levande lärare som fattar sina betygsbeslut med hjälp av kunskapskraven. Varför inte sätta in en annons i GP: ”Lärare som fattar beslut om betyg med hjälp av kunskapskraven eftersöks. För relevanta tips betalas hittelön.”
Gunnar Hyltegren
LÄS MER:Skolinspektionen larmar: Grundskolor sätter för höga betyg