Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Pontus Lundahl/TT

Hur blev hantverkaren en lyx?

Vem kommer framöver att vilja genomgå långa avancerade utbildningar med höga studielån när det inte lönar sig och inte gör någon positiv skillnad jämfört med att bli hantverkare/reparatör? skriver signaturen Stefan.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Förr ringde man en reparatör/hantverkare när man hade problem. Han kom och fixade det som behövdes och man betalade en rimlig kostnad utifrån jobbets svårighetsgrad och hantverkarens utbildning.

I dag har det ballat ur helt. Vilken reparatör som helst kostar mer per timme än en Chalmersutbildad civilingenjör som jobbar med avancerad teknik på till exempel Volvo.

I dag har vi civilingenjörer som tar ledigt från jobbet för att vara hantverkare hemma eftersom det blir billigare så.

Hur blev det så här? Var det när rot kom in i bilden?

Två exempel: Precis innan rot kom hade jag en takläggare hemma som lagade en skada. Han tog en rimlig kostnad per timme. Året därpå hade hans pris dubblats samtidigt som rot tillkom. Pengar rakt i fickan för honom som vi skattebetalare fick stå för.

Min mamma behövde hjälp med sin luftvärmepump. Det kom en reparatör. Han tittade lite och startade om den genom att dra ut en propp och in igen. Sen lämnade han med frasen ”det kan hålla en dag, en månad, eller ett år”. Detta kostade 2 300 kronor. De debiterar tydligen alltid för minst en timme för så gör ”alla”. Han tog en timmes restid och dessutom 395 kronor för servicebil. Timkostnad: hårresande 690 kronor + moms på allt.

Vem kommer framöver att vilja genomgå långa avancerade utbildningar med höga studielån när det inte lönar sig och inte gör någon positiv skillnad jämfört med att bli hantverkare/reparatör?

Stefan