När president Putin nu tydligt visat vad han är kapabel till så är det väl helt naturligt att vi svenskar vill se om vårt hus för att försöka få bästa möjliga hjälp om Ryssland skulle angripa Sverige.
Med vetskap om vad Natofördragets paragraf 5 innebär, Bidens svaga politiska stöd i USA (med en befolkning som är trött på att utkämpa ”andras” krig) och Putins hot om kärnvapen, är det för de flesta uppenbart att Sverige endast skulle få motsvarande stöd som Ukraina får i dag om vi ska luta oss mot ”Hultqvist-doktrinen”.
Statsministern Magdalena Andersson (S) har hävdat att en Natoansökan skulle innebära ökad instabilitet och risk för Sverige. Det är hög tid att statsministern förklarar vad hon menar. ”Alla” vet att Putin har uttryckt ospecificerade hot mot de länder i Rysslands närområde (Sverige och Finland) som ansluter sig till Nato. På vilket sätt är detta hot större än hotet om ett anfall mot Gotland (och Finland)? Putin vill ta kontroll över Östersjöområdet i sin ambition att åter införliva de baltiska staterna och återskapa ett ryskt storvälde.
LÄS MER:Kristerssons press på Socialdemokraterna: Gör Nato till en valfråga
Det måste anses tydligt att statsministern bedömer hotet i samband med en Natoansökan som större än sannolikheten att Ryssland ska angripa Sverige. Man får väl anta att Rysslands hot innefattar omfattande cyberkrigföring mot nya Natoländer, vilket kan bli oerhört besvärande. Ett möjligt anfall mot Gotland måste dock anses som mycket värre.
Hur långt ifrån kraven för ett Natomedlemskap ligger vi? Hur lång tid beräknas det ta från medlemsansökan till medlemskap? Är det möjligt att få försvarsgarantier under ansökningsprocessen? Det är hög tid för statsministern att ta bladet från munnen!
Bengt Östberg
LÄS MER:Sverige ska bygga ett starkt folkförsvar – så kan det bli