I förskolan ska alla barn få möjlighet att utveckla ett rikt språk och ha kompetenta, utbildade pedagoger som hjälper dem med detta. Språkförmågan är central då den påverkar barnens möjligheter att klara av skolan. För att pedagogerna i förskolan ska kunna samarbeta krävs att man kan kommunicera med varandra. Möjligheterna till detta undermineras alltmer då de med utbildning och kompetens blir färre och de med liten eller ingen kompetens blir fler och fler.
LÄS MER:Angeredsmammornas oro: Förskolepersonal som inte kan svenska
Det är svårt att arbeta med någon som varken förstår vad andra säger eller kan stödja barnen i deras språkutveckling eller vid konflikter. Detta lägger mycket ansvar på redan ansvarstyngda pedagoger.
Alltför många vikarier i förskolan har bristfällig eller mycket bristfällig svenska. Relativt ofta har de en barnskötarutbildning vilket förvånar då man undrar hur de kunnat tillgodogöra sig utbildningen. Det borde därför införas språkkrav innan man antas till en utbildning. Ansvariga utbildningsaktörer borde också ta ansvar för kvalitén på de som examineras.
För drygt ett år sedan överlämnades en utredning till utbildningsministern, ”Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska”. Där konstateras bland annat att förskolan utnyttjas av kommuner i arbetsmarknadspolitiskt syfte och att alltför låga språkkrav ställs på personal. Även utbildningar behöver ställa högre språkkrav.
LÄS MER:Språktest för förskolepersonal får grönt ljus
Den kombinerade yrkesutbildningen Sfi -barnskötare är ett av problemen här. Följden blir att de vuxnas integration i arbetslivet påverkar barnens möjlighet till språkutveckling negativt. Men förskolan är till för barnen och inte till för att integrera vuxna.
Ge förskolan riktiga förutsättningar för att kunna genomföra läroplanens intentioner. Kompetenta kollegor, fler förskollärare och mindre barngrupper.
Eva
LÄS MER:Förskollärare i Göteborg tvingas byta förskola – kostar för mycket
LÄS MER:Klart: Göteborgs stad inför språktest vid rekrytering