Sedan flera år gör Trafikverket årliga attitydundersökningar om Västlänken. Det har inte varit någon munter läsning, där starkt negativa attityder växt hos allmänhet, närboende och näringsidkare. Men efter att Västlänkens byggnation på allvar kommit igång, har det skett ett skifte i dessa attityder.
Sedan den senaste mätningen 2018 har andelen positiva hos boende i närområdet till Västlänken ökat från 26 till 39 procent. De negativa har i sin tur minskat från 48 till 39 procent. Näringsidkare i området har också blivit mer positivt inställda, från 23 till 41 procent, där de mycket positiva nästan har tredubblats, från 7 till 19 procent. Samtidigt har de mycket negativa minskat från 35 till 21 procent.
Intrycket av hur projektet sköts, är det som sticker ut mest. Bland näringsidkare har till exempel de som är positiva över hur byggnationen av Västlänken sköts, ökat från 8 till 34 procent, vilket är mer än en fyrdubbling.
Detta följer ett känt mönster vid större infrastruktursatsningar i tätbebyggda områden, där motståndet minskar när projekten väl kommer igång. Det är glädjande att attityden till Västlänken följer detta mönster, men det är också logiskt – när projektet väl blir en realitet, ökar kunskapen och nyttan blir mer förståelig.
Positiv till Västlänken
LÄS MER:Nu byggs Västlänkens huvudtunnel under Göteborg
LÄS MER:Maries fönster sprack av sprängningarna – erbjuds inget tillfälligt boende
LÄS MER:Planen för Västlänken: Karta över stationer, linjer och restid