Sedan 2010 har antalet svenska producenter av alkoholhaltiga drycker ökat med 710 procent. Ölbryggerier utgör förvisso 75 procent av dryckestillverkarna men den största ökningen sker bland tillverkare av spritdrycker och vin. Detta enligt siffror från SCB och branschorganisationen föreningen Svenskt Vin. Härmed är dryckestillverkning ett av de snabbast växande segmenten inom svensk livsmedelsindustri.
Parallellt med dryckestillverkningens explosionsartade utveckling går svenskt jordbruk på knäna, som utöver skenande priser på energi och insatsvaror också har att parera lågpriskonkurrensen utifrån.
I takt med globaliseringen har svensken blivit alltmer kontinental, med förändrade mat- och dryckesvanor, preferenser och förhållningssätt. Inte bara äter vi franskt ena dagen och lokalproducerat nästa, utan vi förhåller oss också annorlunda till alkoholen. Alkohol, inte minst dyrbar lokalproducerad sådan, efterfrågas inte primärt för den goda berusningens skull utan snarare för helhetsupplevelsen av en välkomponerad måltid.
En liberal uppfattning är att statligt förmynderi ska begränsas i den mån det går och är lämpligt. Att tillåta gårdsförsäljning av alkohol skulle inte bara vara ett kraftfullt slag för landsbygd, turistnäring och sysselsättning, utan också ett steg i en sund liberal riktning.
Sivert Aronsson (L)
LÄS MER:De köpte en bondgård och gjorde om till ölbryggeri