Den italienske kirurgen Paolo Macchiarini lyckades lura Karolinska Institutet, KI. Han lovade hjälpa patienter med skador på luftstrupen. Han ville operera in nya struprör av plast. Idén lät väldigt bra. Plaströret skulle dippas i en lösning med stamceller, ge en slemhinna och växa fast i halsen.
Professor Lars Hamberger, en pionjär inom stamcellsforskning, trodde inte på förslaget men ingen ville lyssna. Stamceller har svårt att fästa vid levande vävnad. Att stamceller i en lösning skulle söka sig till ett plaströr lät för bra för att vara sant. Det var inte heller sant. Patienterna led svåra kval och dog en efter en. Macchiarini har nu åtalats för tre fall av grov misshandel och vållande till annans död. Rättegång har inletts.
Han försvarar sig med att det var sjukvård, inte forskning som kräver etiktillstånd. Sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta var experiment på levande människor utan chans att lyckas. Den personal som tvingats delta och assistera vid operationen måste känna såväl obehag som skuld.
LÄS MER:Nu blir hans plaststrupar ett fall för rätten
Skattemedel ska användas till rätt ändamål. Ansvarig för arbetsmiljön i vården på Karolinska Universitetssjukhuset (KS) är styrelsen för region Stockholm, under straffansvar för ordförande Irene Svenonius.
Hur kunde KI, en internationellt erkänd forskningsinstitution, låta KS gå på den stora bluffen? Vem tog in patienterna? Vem gav tillstånd till operation i Karolinskas lokaler? Vem beordrade personal till operationerna?
Åtalet gäller bara en misstänkt gärningsman. Ansvaret ligger dock på den som givit tillstånd till operationer i sjukhusets lokaler. Det medicinska ansvaret för experiment på levande människor vilar på KI och KS. Det politiska ansvaret på regionens styrelse. De anhöriga måste få skadestånd.
Regelverket för sjukvården ska garantera bot och lindring till den som är sjuk. Man ska inte bli försökskanin. Sjukvårdens system för att skydda patienter mot övergrepp har brustit.
Arne Grip Kisa, rättssociolog