Lite sent blir jag uppmärksammad på en utomordentlig insändare i er tidning. ”Den engelsktalande elefanten i rummet” (7/11). Det beskriver på pricken den frustration jag själv har känt många gånger över hur en enda person, som vägrar lära sig svenska, tvingar oss andra på jobbet att tala engelska, trots att vi är femton svensktalande runt bordet.
Och inte nog med att vi måste göra det i arbetssituationer, vi gör det också av artighet runt kaffebordet, till förfång för förtroligheten och också många gånger sammanhållningen i gruppen. Det går inte att komma ifrån, att gruppkänslan blir mindre om man inte kan diskutera obehindrat.
Jag håller med om att detta bör uppmärksammas av företagsledningar. Varför ska engelsktalande invandrare få uppträda som små imperialister och tvinga på oss svenskar sitt eget språk?
Det är ju inte bara av lättja de underlåter att lära sig svenska, utan också för att de då kan behålla ett språkligt övertag i mötesrummet, ett övertag som de besitter trots att vi svenskar är rätt så bra på engelska i dessa dagar.
Om vi anser att somalier och etiopier och andra ska lära sig svenska när de kommer hit, ska vi väl kräva samma sak av engelsktalande, eller hur? De är ju i regel mer välutbildade, och borde inte ha några problem att lära sig vårt språk. Om de vill!
Bernt Abrahamsson
LÄS MER:H&M verkar ha glömt svenskan
LÄS MER:Är svenskan hotad?