Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Melissa Renwick
Bild: Melissa Renwick

Elefanten i rummet

Greta Thunberg har skärpt klimatbudskapet från det vanliga ”något måste göras” till IPCC:s siffror om totalstopp inom åtta år för att rädda 1,5-gradersmålet. Vem tar nästa steg och säger vad räddningen från nödläget kostar? skriver Thomas Frang.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Greta Thunberg har skärpt klimatbudskapet från det vanliga ”något måste göras” till IPCC:s siffror om totalstopp inom åtta år för att rädda 1,5-gradersmålet. Vem tar nästa steg och säger vad räddningen från nödläget kostar?

Nya Zeeland har räknat ut sin kostnad: 16 procent av BNP under 31 år för att bli fossilfria. Detta motsvarar 60 procent under de åtta år som vi har till förfogande.

Konsultbyrån Sweco har räknat på Sveriges nya kraftkällor. Fram till 2050 behövs 900 miljarder kronor för nya energikällor plus 500 miljarder för bättre elnät. Skall vi göra det på åtta år blir investeringen 6 000 kronor för en familj, varje månad. Det är lite mer än bara flygskatt. Alla övriga kostnader för omställningen tillkommer.

Vissa realister (William Nordhaus, Björn Lomborg md flera) tror att ny teknik gör omställningskostnaden till en normal del av mänsklig utveckling mot slutet av seklet, men till ett pris av 3,5 graders temperaturhöjning och en rejäl prislapp på skadorna.

Beredskapen för nya pålagor är svag, en ynklig skattehöjning på bensinen skapar uppror på olika håll i världen. Vad händer om vi drar ner på skolan eller vården med kanske 50 procent? Jag förstår att alla duckar för elefanten i rummet.

Thomas Frang