Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Magnus Andersson/TT

Dubbelmoral om rökförbud

Vad är det som gör att man lättvindigt och nästan raljerande propagerar mot förbud i ena fallet och för i ett annat? undrar Magnus Karlsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

I samband med den nya rökförbudslagen är det svårt att inte kommentera den positiva och rökromantiska grundsyn som GP framfört de senaste veckorna. Först några förtydliganden:

1. Rökning är farligt. Det leder till sjukdom, sämre livskvalitet och ett förkortat liv. Rökningen skadar rökaren och dess omgivning.

2. Vattenpipa är farligt och leder till sjukdom på sikt.

3. E-cigaretter är i bästa fall inte farligt men man inhalerar en potent drog som leder till skador och underhåller ett missbruk.

Det är bra att GP kommer ut ur garderoben när det gäller rökning och att ni visar var ni står i denna fråga. Den positiva syn på rökning som ni förmedlar tror jag är ganska ovanlig i Sverige idag. Två argument som används är att vi befäster förbudssamhället ytterligare och att lagen ändå inte kommer att efterlevas.

Min uppfattning är att lagen syftar till att skydda ickerökare, få färre människor att röka och kanske få en och annan att sluta. Något som åtminstone jag tycker är bra.

Samma vecka pläderar ni för att förbjuda religiösa friskolor. Då är det inga problem med förbud. Här är det inga problem med efterlevnad, och diskussionen om förbudssamhället är inte närvarande.

Jag har efter de uppmärksammade fallen kring religiösa friskolor under senare tid inte svårt att förstå argumentationen. Men i det här sammanhanget är det två saker som jag inte vill släppa.

Rökning är alltid dåligt och skadligt.

Alla religiösa friskolor är inte dåliga eller skadliga.

Vad är det som gör att man lättvindigt och nästan raljerande propagerar mot förbud i ena fallet och för i ett annat?

Är inte dessa båda ledare ren populism och till viss del dubbelmoral. I det första fallet: handlar det inte om att ni är några på redaktionen som vill kunna ta en cigarett på krogen?

Magnus Karlsson

Läkare