Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utanför kyrkan har Trafikverket helt känslokallt sågat ner alla de vackra friska gamla ädellövträden som fått stå i fred sedan mitten av 1800-talet, skriver insändaren. Bild: Privat
Utanför kyrkan har Trafikverket helt känslokallt sågat ner alla de vackra friska gamla ädellövträden som fått stå i fred sedan mitten av 1800-talet, skriver insändaren. Bild: Privat

Dubbel sorg

Är Västlänken verkligen viktigare än Göteborgs omistliga kulturminnen, undrar Torsten Olsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Den 30 juli deltog jag vid en god väns begravning i Hagakyrkan i Göteborg. Vi vet hur djupt sorgesam en sådan ceremoni är för oss alla. Men i Hagakyrkan upplevs smärtan än värre dessa dagar. Utanför kyrkan har Trafikverket helt känslokallt sågat ner alla de vackra friska gamla ädellövträden som fått stå i fred sedan mitten av 1800-talet. Dessa omistliga vackra träd är nu ersatta av hiskeligt fula lyftkranar. En har dessutom en helt smaklös företagsflagga i topp.

Inuti den vackra Haga kyrkan har myndigheten dessutom rest en grotesk byggställning på den vackra gamla orgelläktaren. Kyrkans tak kan ju rasa ner och förstöra den unika Marcussen-orgeln, lika gammal som de nersågade ädellövträden.

Är Västlänken verkligen viktigare än Göteborgs omistliga kulturminnen?

Torsten Olsson