Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Den globala efterfrågan på fossila bränslen torde inte komma att påverkas oaktat det finns ett raffinaderi i Lysekil, eller inte, menar insändarskribenten. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Det spelar ingen roll var utsläppen görs

Sett i ett större perspektiv kanske vi hellre borde ifrågasätta den upplåsning till rysk fossilgas som görs, skriver Thorleif Wallqvist.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Eric Hilmersson framför i sin krönika i GP den 20/9 de otroliga koldioxidutsläpp en utbyggnad av kapaciteten skulle leda till och menar att det väl borde gå att finna andra arbetstillfällen i Lysekils kommun som skulle kompensera de som uteblir utan utbyggnad.

Ledarskribenten Håkan Boström skrev härförleden i sin krönika att Preem arbetar aktivt med energieffektivitet och teknik för att binda koldioxidutsläpp. Preem vill upparbeta tjockolja till bensin och diesel. Tidigare drevs allmänt fartyg med den mycket miljöskadliga tjockoljan.

Jag citerar: “Att ta hand om tjockoljan på det här sättet är naturligtvis bättre för miljön jämfört med att förbränna den eller släppa ut den i naturen.”

Den globala efterfrågan på fossila bränslen torde inte komma att påverkas oaktat det finns ett raffinaderi i Lysekil, eller inte. De miljöpåverkande utsläppen är ju dessutom globala och gränsöverskridande, det spelar alltså ingen roll var på klotet utsläppen sker.

I sin debattartikel i GP den 11/9 framhåller EU-parlamentarikern Jörgen Warborn att “för varje liter producerad i Lysekil, är utsläppen av koldioxid 17 procent lägre och svaveloxidutsläppen nästan 90 procent lägre, än bland raffinaderier i Västeuropa”.

Sett i ett större perspektiv kanske vi hellre borde ifrågasätta den upplåsning till rysk fossilgas som görs, genom de gigantiska Nordstream I o II-ledningarna som byggts och byggs för import till EU av denna gas av Gazprom, ägt till 51 procent av ryska staten. Antar att gasen är tänkt ersätta det energibortfall som sker i och med med stängningen av kärnkraften i Tyskland.

Thorleif Wallqvist