Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Hemmasittare måste själva ta ansvar för att fullfölja skolan, anser insändarskribenten. Bild: Henrik Montgomery/TT
Hemmasittare måste själva ta ansvar för att fullfölja skolan, anser insändarskribenten. Bild: Henrik Montgomery/TT

Det är elevernas ansvar

Om eleven inte får ta ansvar för sitt förfarande motarbetar man dennes högsta önskan, nämligen att bli vuxen, skriver Oskar Paulsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Replik

21/6 Varför har vi hemmasittare - och vem ska ta ansvar?

Jag började högstadiet för 15 år sedan. Fram tills dess vara skolkare (hemmasittare som du kallar dem) ganska sällsynta, närmast obefintliga. Skolk var någonting som på allvar tog fart i högstadiet och uppåt och det fanns mekanismer för att motverka det.

I högstadiet var det mest ett socialt stigma, det kändes fult att ta ordet "skolkare" eller "att skolka" i mun och ofta var det elever med psykologiska besvär eller rentav rebellisk natur som skolkade.

De som var borta för ofta fick känna det, deras föräldrar kontaktades och deras höga frånvaro togs upp på utvecklingssamtalen. Eleven fick ta det yttersta ansvaret för att komma till skolan och höja sina betyg (det var inga av de högpresterande eleverna som skolkade), eller rent krasst möta konsekvenserna. Vissa fixade inte detta och deras öden är inga solskenshistorier, men de flesta av alla dessa ungdomar på glid tog till slut ansvar för sig själva.

Om eleven inte får ta ansvar för sitt förfarande motarbetar man dennes högsta önskan, nämligen att bli vuxen. Det var det absolut fräckaste man kunde bli då, sin egen man eller kvinna som aldrig behövde lyda någon lärares beordrande.

Ungdomar må vara formbara och lättpåverkade men saknar absolut inte agens och medan din diskussion om vem som ska ta ansvar förs faller erkännandet av den agensen vid vägrenen vilket berövar dem tillfället att utvecklas.

Oskar Paulsson