Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten tar ansvar och vet även att han får svara framöver om besluten visar sig vara fel, menar insändarskribenten.
Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten tar ansvar och vet även att han får svara framöver om besluten visar sig vara fel, menar insändarskribenten. Bild: Nils Petter Nilsson

Den ståndaktige tennsoldaten

Tjänstemannen Anders Tegnells envishet imponerar, skriver Per-Åke Persson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: friaord@gp.se

ANNONS

Jag har reagerat på ”De Tjugotvå”, forskarna som i DN-debatt den 14/4 nedlåtande kallade våra myndigheters företrädare ”tjänstemän utan talang att förutspå eller begränsa epidemin ...”. Jag har ingen medicinsk eller epidemiologisk kunskap, men det fientliga uttrycket för mina tankar bort från en seriöst debatt. Man lägger sig på en nivå i höjd med alla experter på sociala medier.

Samtidigt står en företrädare för Folkhälsomyndigheten, tjänstemannen Anders Tegnell, upp och försvarar strategin och den plan man har. Utan att vackla, utan att tveka. En luttrad martall som vet att de som skriker högst inte bara därför har rätt. Med envishet vägrar han att falla i fällan att hålla med, smeka medhårs eller ge upp sina mantran ”det finns inget bevis för detta”, ”forskningen har inte visat”, och så vidare. Han vill att åtgärder skall ge bevisad effekt, vara i rätt tid och inte vara onödigt mycket.

ANNONS

Det påminner om min tjänstemannaidol, man kan faktiskt ha sådana, Hans Blix.

Det påminner om min tjänstemannaidol, man kan faktiskt ha sådana, Hans Blix. Han skulle, 2002-2003, inspektera om Irak hade de massförstörelsevapen som alliansen, med USA och England i spetsen, påstod. De ville få mandat att gå in i landet. Han blev utskälld, hånad och misskrediterad för att han inte lyssnade på alliansens påståenden. Men han ville först ha bevis för att det fanns massförstörelsevapen. Han hittade inga, och det gjorde inte heller alliansen sedan de, mot FN:s mandat, gått in i Irak i mars 2003.

Hans Blix hade ett FN-uppdrag att fullfölja. Han gjorde det utan att vika ned sig för skrik, hot och hån. Han visste vad en tjänstemans roll var – att utföra uppdraget man fått från uppdragsgivaren. Likheterna med de tjänstepersoner som framträder i presskonferenser varje dag i och med coronapanemin är jämförbar. Särskilt då det gäller Anders Tegnell. Han tar ansvaret nu och vet att han får svara för detta längre fram om det går fel. ”De Tjugotvå” vet att de inte kan utkrävas något ansvar. Ingen av dem har sagt att de vill ta över Tegnells roll. De kan bara hoppas att det går på tok för Sverige så de kan säga ”Vad var det vi sa”.

ANNONS

Per-Åke Persson, statlig tjänsteman i 37 år

LÄS MER: Senaste nytt om det nya coronaviruset

LÄS MER: Han tatuerar in Anders Tegnells porträtt

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS