För många arbetare i Bangladesh består en arbetsdag av 8-18 timmar av enformigt arbete vid en symaskin och de bemöts ofta med verbal misshandel och hot om avsked.
Vid många av fabrikerna saknas fackorganisationer. Enligt Unicef är minimilönen så låg att en familj inte kan leva ett värdigt liv. Fattigdom gör att barn tvingas sluta skolan för att arbeta. På många platser arbetar barn ända upp till 17 timmar om dagen under vidriga förhållanden och det saknas lagar som skyddar dem. Liknande förhållanden finns i länder som Indien, Thailand och Kina.
Man frågar sig, var finns marknaden för produktionen som pågår? Den finns i din garderob. När du köpte din senaste tröja var risken stor att den tillverkats under dessa förhållanden. Många klädföretag har fått hård kritik för att ha anlitat producenter med dåliga arbetsvillkor.
Det är vi konsumenter som genom våra val har makten och om inte vi reagerar kommer inte företagen att ta ansvar.
Detta är den moderna världens slaveri, där människor som utnyttjas av västvärlden saknar möjligheter och frihet. Likheten med kolonialismen är stor och samma länder utnyttjas än i dag.
KN