Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Stockholm 2019-06-12
Finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade finansdepartementets nya analys av behoven i den framtida välfärden förra sommaren. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Stockholm 2019-06-12 Finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade finansdepartementets nya analys av behoven i den framtida välfärden förra sommaren. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dålig koll i välfärdssystemen

Cirka 18 miljarder kronor per år betalas felaktigt ut från våra välfärdssystem. Att skattemedel missbrukas urholkar förtroendet för våra myndigheter, skriver Hans-Göran Gustafsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

I dag går det att skriva sig på vilken adress som helst, även någon annans, utan någon som helst kontroll från samhällets sida. För den som bor på adressen innebär det så klart stora olägenheter. Hundratals personer kan vara skrivna på samma adress och syftet med detta är förstås att inblandade har ekonomisk vinning av förhållandet.

Som regel är det vårt välfärdssystem som står för kostnaden, alltså skattebetalarna. Det borde dock vara enkelt att skapa kontroller vid rapportering till folkbokföringen när redan någon annan finns registrerad på samma adress. Assistansersättning är ett annat område där det fuskas.

Detta är förstås bara några få exempel på brister i våra system.

I ett större perspektiv håller folks förtroende för våra myndigheter på att krackelera när man ser att skattemedel missbrukas och att kontrollen är dålig.

Hösten 2019 framkom det i en statlig utredning gjord av Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen att uppskattningsvis 18 miljarder utbetalas felaktigt från våra välfärdssystem årligen och 300 miljarder sedan 2005. Min uppfattning är att systemen bygger på en föråldrad inställning att alla invånare är ärliga, men det samhället finns inte längre. Det behöver därför i alla system införas kontroller, inklusive samkörning av olika register, innan nya uppgifter läggs in.

När det gäller inkomstsidan har det däremot skett en omfattande utbyggnad av systemen för att samhället ska få in skattemedel. För vanliga inkomsttagare sker en noggrann datoriserad registrering av inkomster och förmåner. Man har från samhällets sida fokuserat på skatteinkomster, men på utgiftssidan har det inte varit lika noga.

I ett större perspektiv håller folks förtroende för våra myndigheter på att krackelera när man ser att skattemedel missbrukas och att kontrollen är dålig. Myndigheterna själva har visat alltför litet intresse för att rätta till det som inte fungerar och från den politiska ledningen har intresset varit svalt.

Hans-Göran Gustafsson