Bor man i Stockholm behöver man ingen bil. Kollektivtrafiken är väl utbyggd där, men däremot begränsad på den svenska landsbygden. Därför måste landsbygdsbefolkningen ges kompensation för de höga bensin- och dieselkostnaderna. Staten får cirka tio kronor i skatt för varje liter som tankas. Resten av priset är produktionskostnader.
Dessutom höjer den årliga indexregleringen av bensin- och dieselskatten priset på bränslet automatiskt varje år. Den svenska landsbygden är vår “mjölkkossa” vad gäller livsmedelsförsörjning. Hela Sverige är beroende av en levande landsbygd.
Ju mer kronan faller i värde, desto dyrare bensin- och diesel, samtidigt som ännu fler skattekronor trillar ner i statskassan. Landsbygdsborna får däremot en allt dyrare bränslekostnad, som de måste betala med sina redan skattade pengar. Vem lyssnar på dem som behöver tanka billigare för att kunna överleva i glesbygd?
Claes Thulin