Stadens ”nya” DDR- arkitektoniska stil – den framsynta och progressiva betongbrutalismen – implementeras nu med stor fingertoppskänsla.
Vad är det som får stadens ansvariga att tycka att det är en god idé att ”gifta” gamla hus och miljöer med dessa stål- och betongdinosaurier?
Lär man ingenting av vad som hände i de europeiska städer som blev bombade under kriget, och där okänsliga arkitekter och byggherrar smällde upp betonglådor på 50-talet?
Måste verkligen Göteborg se ut som om det nyligen blivit bombat?
JÅ