Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Precis som vilket hushåll som helst så lägger man det senast inköpta längst in och tar av det äldre, som ska stå längst fram på hyllan, menar insändarskribenten. Bild: Martina Holmberg / TT
Precis som vilket hushåll som helst så lägger man det senast inköpta längst in och tar av det äldre, som ska stå längst fram på hyllan, menar insändarskribenten. Bild: Martina Holmberg / TT

Beredskapslager under all kritik

Man blir bestört när det kommer fram hur beredskapslager misskötts de senaste åren, skriver Lars Eriksson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Man blir bestört när det kommer fram hur beredskapslager misskötts de senaste åren. Och ordningen, att man fyller på lagret, kasserar det som passerat bäst före-datum och köper nytt, som ska ligga på hylla till det gått ut, när man istället kan samarbeta med regionerna och sälja det som legat i ett år till sjukvården – för att sedan fylla på med nytt.

Detta kan samordnas med samarbete mellan Socialstyrelsen och regionerna. Gemensamma inköpscentraler som även är beredskapslager. Regionerna köper materialet från beredskapslagret, som fyller på med nytt.

Och precis som vilket hushåll som helst så lägger man det senast inköpta längst in och tar av det äldre, som ska stå längst fram på hyllan. Ekonomin löser sig och det finns alltid produkter med giltigt hållbarhetsdatum i beredskapslagret.

Naturligtvis ska systemet, med modern dataanalys, kunna räkna ut förbrukningen och göra större inköp en eller två gånger per år. Här kan de regionala beredskapslagren samköra sina inköp för bättre pris.

Lars Eriksson

LÄS MER: Efter coronakrisen – Magnusson (M) tror inte på beredskapslager

LÄS MER: Folkhälsomyndighetens linje – från dag ett tills nu