Det kan upplevas som märkligt att alla oberoende av ekonomi har rätt till lika barnbidrag. Barnbidraget utjämnar villkoren mellan dem som har och inte har barn. Barnbidraget är inte en del av socialpolitiken, utan ingår i den allmänna välfärden som alla betalar till och har rätt till. Det betyder att alla barn har rätt till subventionerad barnomsorg, avgiftsfri skola, tandställning, universitetsutbildning med mera även om några hem skulle kunna betala för det själva. Som land har vi insett att allt detta gynnar både individen och nationen.
Barnbidraget är inte en del av socialpolitiken, utan ingår i den allmänna välfärden som alla betalar till och har rätt till.
Om barnbidraget skulle behovsprövas – var ska gränser gå? Den ensamstående som jobbar extra skulle få mindre barnbidrag, hur skulle nya sambos inkomst räknas, eller generösa mor- och farföräldrar? Det hela skulle bli ohållbart och kosta massor i byråkrati, leda till utdragna överklaganden och ständiga diskussioner om gränsdragningen.
Att speciellt kvinnor har mycket låga pensioner är en fråga för partierna att arbeta vidare med. Att lösa den med att ta från barnen är ingen framkomlig väg. Inget parti skulle ta upp den frågan, det handlar inte om feghet utan om att utjämna de ekonomiska skillnaderna i olika faser i livet.
Christina Ekman
mormor