Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Stefan Attefall (KD), tidigare bostadsminister. Bild: Claudio Bresciani / TT

Attefallshusen ställer till det

Om ambitionen är att skapa eller bibehålla estetiskt tilltalande boendemiljöer borde någon form av bygglov vara en självklarhet för Attefallshus, skriver Ted Rosendahl.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Företeelsen Attefallare är en byggnad på 25-30m2 som får uppföras utan bygglov om det ligger 4,5 m från tomtgränsen. Det här bottnar i ett politiskt infall på riksnivå som minimerar kommuners möjlighet att professionellt kunna bedöma lämplighet, utformning och gestaltning vid uppförande av denna typ av hus. Utformning och placering lämnas till den enskilde Attefallsbyggarens godtycke, utan krav på samordning med befintlig bebyggelse.

Om ambitionen är att skapa eller bibehålla estetiskt tilltalande boendemiljöer borde någon form av bygglov vara en självklarhet.

Bygglov är ett skydd för att tillse att man följer gällande regler och förordningar i samhället men också ett verktyg för att skapa boendemiljöer i harmoni med befintlig bebyggelse och natur. Dessutom är en bygglovsförfrågan något som kan överklagas. Att man kan överklaga är väsentligt för att alla aspekter i möjligaste mån skall kunna värderas och tas hänsyn till. Bygglovet intar på så sätt en mycket viktig funktion i samhällsbygget. Ändå inför man möjligheter att kringgå bygglovskraven. Något som inte gagnar samhället i stort och som dessutom, i vissa fall, kan vara mycket negativt för omgivande miljö och natur.

Ted Rosendahl