Visserligen är jag docent från Chalmers men tydligen ändå inte kapabel att se vissa enkla samband – som detta att klassificera skogsindustrins avfallsprodukter som förnybart biobränsle.
Det borde väl vara perfekt att låta dessa avfallsprodukter, som väl bundit upp kol, ligga ifred. Men nu ska dessa i stället fraktas, torkas och bearbetas under stor energiåtgång – för att sedan förbrännas. Var finns kopplingen till det förnybara? Och ännu mer komplicerat. Det finns förslag på att bygga dyrbara, energikrävande system för att fånga upp det koldioxid som man släppt ut, inte minst genom restproduktförbränning, och sedan lagra ...
Därutöver finns de som förespråkar att använda svensk skogsråvara till samma ändamål. I stället för att fortsätta binda upp kol så ska skogen fällas och biomassan förbrännas. Sedan tar det upp till 20 – 40 år innan ny skog kan börja binda upp kol. Detta under den enligt klimatforskarna mest känsliga perioden då koldioxidutsläppen behöver rejält minskas ... Snälla, hjälp mig att förstå allt detta.
Robert P
Mölndal