Sverige har länge hävdat att vårt svar på coronapandemin grundar sig i vetenskap, men är det verkligen fortfarande fallet? Jag förstår behovet av en ny ramlag om det ska kunna gå att stänga verksamheter som inte följer restriktionerna, men är det de sanktionerna vi mest behöver nu?
I tv upprepar stadsepidemiologen att smitta sprids främst i hemmen, på arbetsplatserna och i sociala sammanhang. I en annan kanal pratar statsministern om vikten av att kunna stänga gym och köpcentrum. Jag går ner till den stora Friskis-anläggningen och tränar. Klockan är 22.30, det är obemannat, bokade tider och vi är aldrig fler än totalt fem på de två planen. Vi byter om hemma, tvättar händerna före och efter, desinficerar redskapen, håller 10 till 20 meters avstånd.
Visst är det viktigt att kunna stänga verksamheter som missköter sig eller där smitta har spridits, men blir det åter tal om att allmänt "stänga gymmen" är jag rädd att vi skjuter oss själva och folkhälsan i foten i vår iver att visa handlingskraft.
Vad jag vet finns bara en tidig studie från USA som visar på gym som smittkälla. Är det tillämpbart på våra förhållanden idag? Gällde det gruppträning, styrkemaskiner eller i omklädningsrummen? Höll de tränande avstånd?
Visst är det viktigt att kunna stänga verksamheter som missköter sig eller där smitta har spridits, men blir det åter tal om att allmänt "stänga gymmen" är jag rädd att vi skjuter oss själva och folkhälsan i foten i vår iver att visa handlingskraft. Fler än jag med kontorsarbete som kan utföras hemifrån lever nu med nack- och ryggproblem på grund av dålig arbetsmiljö, och vårt arbete är beroende av att vi får styrketräna. Ska mitt gym tvingas stänga kommer jag ha svårt att hålla sjukskrivningen borta, så då vill jag åtminstone först se vetenskapligt underlag på att vårt tränande, vi fem personer, är det som driver smittan i samhället.
Linda