Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

FRA kände till Georgien-kriget i förväg

Enligt Svenska Dagbladet hade Sverige, genom FRA, i förväg vetskap om att kriget i Georgien skulle bryta ut 2008. Försvarets radioanstalt spionerar dock inte bara militärt, utan även på ryska civila mål och i Baltikum.

Sverige har genom Försvarets radioanstalt (FRA) bedrivit en effektiv spaning mot Rysslands toppledare, skriver Svenska Dagbladet. Spaningen har gjort att Sverige haft bättre strategisk information om Rysslands militära avsikter än USA. Bland annat visste man om att kriget mellan Ryssland och Georgien för fem år sedan var på väg att bryta ut, något som USA missade, skriver tidningen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Försvarets radioanstalt (FRA) spionerar dock inte bara på Rysslands ledning, utan även på civila mål i landet som energisektorn för att sedan dela informationen med USA, enligt SVT:s Uppdrag granskning som tagit del av dokument mellan amerikanska NSA och FRA.

Dessutom är de baltiska länderna föremål för FRA:s spionage.

– FRA hade en funktion när [länderna i] Baltikum blev fria. Man hade en roll för att se vart det tog vägen. Nu har man hittat en ny nisch, säger en källa inom underrättelsetjänsten till programmet och syftar på FRA:s avlyssning av kabeltrafiken från Baltikum och Ryssland som till stor del går genom Sverige.

Att FRA spionerar mot civila mål i Ryssland är inte förvånande, anser Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. När FRA-lagen debatterades 2008 ville regeringen utvidga mandatet mot ett större säkerhetsfält – från att gälla yttre militära hot till yttre hot – något som aldrig genomfördes.

– Säkerhetsområdet i dag är inte bara militärt. Det här är alldeles självklart en del av en ekonomisk underrättelseinhämtning, en verksamhet som Sverige bedrivit sedan 50-talet riktad mot Sovjetunionen och övriga östländer, säger Wilhelm Agrell.

Skulle FRA:s spionage i Baltikum vända sig direkt mot andra EU-länder vore det kontroversiellt, enligt Wilhelm Agrell. Men handlar det främst om underrättelsetjänst riktad mot tredje parts verksamhet är det inte fullt så uppseendeväckande.

– Frågan är vad man gör mot sina vänner och allierade och vad man gör mot dem som inte är det. Det är inte en lagstiftningsfråga utan handlar mera om det politiska förhållningssättet mellan olika parter.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.