Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Klimatförändringarna har medfört att haven blivit varmare, vilket innebär att fiskar som vanligtvis lever i varmare vatten som svärdfisk, tonfisk och barracuda redan nu hittas på våra breddgrader.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Främmande arter till Västerhavet

Klimatförändringar kan föra barracudan till Västerhavet. Men andra arter hotas av klimatet och föroreningar. Ospar-mötet i Göteborg skulle ta fram skydd för flera av dem, men deltagarna kunde inte komma överens.

Sedan 1985 har temperaturen ökat med mellan en halv och en och en halv grad i Kattegatt och Skagerrak. Enligt Peter Grønkjær, forskare inom marinekologi på Århus universitet, är havet nu lika varmt som utanför Nederländernas kust för knappt 20 år sedan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

 

Det innebär att nya arter kan överleva här. Medelhavsfisken mulle har redan blivit stamgäst i nordiska vatten – och i Danmark har svärdfisk nu observerats ett flertal gånger. Lite längre söderut, i engelska Cornwall, har även subtropiska arter som storögd tonfisk – och barracuda, dykt upp.

– Det är en fiskart som med tiden också skulle kunna klara sig här, säger Peter Grønkjær.

 

Enligt honom kan rovfisken komma hit inom de närmaste 50–100 åren. Det varmare havet innebär även att de fiskar som redan finns på västkusten får svårare att klara sig. Rödspättan har blivit mer ovanlig på senare år. Torsken som lever i våra vatten har en ideal- temperatur på 14 grader, enligt Peter Grønkjær. De kan klara sig bra i högre temperaturer under korta perioder, men under lång tid innebär det att fiskarten kommer att minska.

– Torsken är ett exempel på en art som kommer att få problem i Katte- gatt och Skagerrak, säger Peter Grønkjær.

Samtidigt hotas andra arter som lever på västkusten och deras livsmiljöer av fiske, övergödning och föroreningar. Under Ospars internationella havsmöte som slutar i dag i Göteborg har tuffa förhandlingar pågått tre kvällar i rad för att skydda flera av dem. Sillhaj, knaggrocka, ostron, islandsmussla, ostronbankar och hästmusselbankar är de som finns på västkusten och skulle få nya skyddsrekommendationer.

 

Men i går kväll kom beskedet – deltagarna hinner inte hamra ut ett avtal i Göteborg. Länderna är för oense om hur mycket Ospar får reglera för att skydda arterna. Fiskenäringen ligger utanför organets mandat, och det råder delade meningar om rekommendationerna får peka ut vad de myndigheter som har ansvaret ska göra.

– Det bedöms att rekommendationerna behöver bearbetas med avseende på policyfrågor om framför allt fiske och fiskets effekter på dessa arter och habitat, säger Sveriges delegationschef Laura Piríz.

 

Hajar, rockor och valar är arter som alla fiskas kommersiellt och skulle få nya skydd. För vissa länder innebär skyddskraven ett hot mot fiskerinäringen.

– Valar är problematiskt för Island, till exempel, säger Laura Píriz.

I dag är sista dagen för Ospars möte. Ett extrainkallat möte i december i London kan nu bli aktuellt för att besluta om rekommendationerna. Sedan tidigare är det bestämt att de ska vara färdiga innan årets slut.

 

Under de kommande 80–90 åren förväntas temperaturen öka med ytterligare en och en halv till tre och en halv grader. En och en halv grads ökning innebär att djuren i havet kan flytta fyra mil norrut, enligt Peter Grønkjær.

På Ospars möte som pågår i Göteborg planerades nya skyddsrekommendationer för totalt 23 hotade livsmiljöer och arter.

Mötet har fattat beslut om att ta fram en handlingsplan för att motverka marint skräp. Gemensamma indikatorer för havsmiljön har även tagits fram. Några av dem är sälarnas reproduktionsförmåga, tumlarnas utbredning och halter av tungmetaller i organismer och sediment.

 

Nya regler för att hindra att främmande arter sprids med barlastvatten klubbades i tisdags.

Ospar står för Oslo-Pariskon- ventionen. Den antogs 1992 och syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten, för Sveriges del främst Skagerrak och delar av Kattegatt. 15 länder samt EU och internationella organisationer deltar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.