GP:s politikreporter Gunilla Grahn-Hinfors svarar på frågor efter att Socialdemokraterna presenterat sitt valmanifest.
I går presenterade Alliansen sitt valmanifest. Hur skiljer sig Socialdemokraternas manifest från regeringens?
– Eftersom S slopar restaurangmoms och den sänkta arbetsgivaravgiften för unga finns ett större reformutrymme. 40 miljarder kronor ställs mot regeringens 13 miljarder för år 2018. Den största utgiftsposten för S är 90-dagarsgarantin för ungdomar. Även skolan ska med en S-ledd regering få stora satsningar. Bland dem en obligatorisk gymnasieskola.
Men det som framför allt skiljer S och Alliansen är beskrivningen av Sverige. När Stefan Löfven inledde pressträffen beskrev han ett land som håller på att gå sönder, ökade klyftor, stora brister i skola och välfärd. Det är, förstås, inte alls en bild som Allianspartierna har. De vill fortsätta på sin inslagna väg och låta redan lagda reformer verka.
Mot detta sätter S-ledningen ord som tillsammans, delaktighet, förändring och hopp. Löfven vill förmedla en känsla av energi, att det ska bli skillnad med ett maktskifte.
Vilka nyheter fanns med i S valmanifest?
– Precis som för Alliansen i går var det mesta känt sedan tidigare. Skillnaden nu är att vi får prislappar på de olika åtgärderna. Barnbidraget ska till exempel höjas med 100 kronor, a-kassan ska för den som tjänar 25 000 vara 80 procent under hela ersättningsperioden. Och pensionärer med upp till 12 000 kronor per månad slipper helt skatt.
Är det här receptet för valvinst den 14 september?
– Allt tyder på att det blir ett maktskifte och en S-ledd regering. Frågan är snarare hur starkt mandat Stefan Löfven får från väljarna. Om opinionsmätningarna skulle slå in på valdagen kommer S att ha historiskt låga siffror, vilket förstås minskar möjligheterna för partiet att få igenom sin politik i alla delar.
Hur stort stöd S kommer att få beror i sin tur mycket på om väljarna köper Löfvens beskrivning av ett delat Sverige med stora problem. eller inte. Och om de tror på att 90-dagarsgaranti och traineejobb är det som fixar ungdomsarbetslösheten och att obligatorisk gymnasieskola och mer samarbete på arbetsmarknaden är en väg mot EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.