Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fortsätt stödet till solenergin

Solenergin är i dag världens snabbast växande industri och omsätter varje år cirka 1 000 miljarder kronor. Svenska regeringen har valt att ställa sig utanför denna genom att ha de lägsta ambitionerna för solenergi i hela EU, skriver Göran Bryntse, ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Tyskland, som har ungefär lika stor solinstrålning som Sverige, vill öka sin solkraft cirka 12 000 gånger mer än Sverige till 2020, enligt de inskickade energiplanerna till EU 2010. Svenska regeringen avskaffade stödet till termiska solfångare ifjol och tänker avskaffa stödet till solceller i år. Det är en usel politik för den svenska solenergibranschen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Priset på solceller har rasat kraftigt de senaste åren och fortsätter att göra så genom teknikutveckling och en allt större marknad. Professor Emmanuel Sachs vid välrenommerade Massachussets Institute of Technology, MIT, bedömer kostnaden för installation av solel år 2020 till cirka 5 US cents/kWh, (cirka 35 öre/kWh).

Det finns anledning att tro att solelen efter 2020 dominerar den globala utbyggnaden av elproduktionen. Den gör det redan inom EU, räknat som nya gigawatt 2011. Solelen i Tyskland producerade nyligen cirka 22 GW elkraft, motsvarande drygt 20 kärnkraftsreaktorer av svensk normalstorlek. Och under de senaste tio åren har cirka 200 miljoner kineser blivit solenergikonsumenter.

I Rapport bemötte nyligen energiminister Anna-Karin Hatt (C) kritiken av solenergipolitiken med att den är långsiktig! Långsiktighet betyder tydligen högst sju månader, tills stödet helt avskaffas 2013. I praktiken är det redan avskaffat eftersom det lilla stödet redan är utdelat.

Sveriges kämpande solenergiindustri kan dock förtvina om regeringens energipolitik får råda då branschen behöver stöd på kort sikt. Det är därför angeläget att riksdagen beslutar om fortsatt stöd till solenergi även nästa år.

Hatt har som lök på laxen startat ytterligare en utredning om nettodebitering av solel. En reform som redan är genomförd i många EU-länder och som gör det möjligt för solcellsägare att sälja sin överskottsel. Det är obegripligt att det ska vara så svårt med nettodebitering i just Sverige.

Göran Bryntse

tekn dr, ordförande SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation