Den här artikeln är en del av kampanjen Fördomstolen.
Sveriges ledande forskare på fördomar berättar hur vi tänker.
Nazar Akrami är docent i socialpsykologi vid Uppsala Universitet och har forskat på fördomar. Här berättar han om hur de funkar och vad vi kan göra för att hantera dem bättre.
Vad är fördomar?
Det är förutfattade och ofta negativa uppfattningar om någon på grund av dennes grupptillhörighet. Vi kan helt enkelt vara mindre positiva gentemot en person för att han eller hon tillhör en annan grupp än vi.
Det är förutfattade och ofta negativa uppfattningar om någon på grund av dennes grupptillhörighet. Vi kan helt enkelt vara mindre positiva gentemot en person för att han eller hon tillhör en annan grupp än vi.
Hur vanliga är de?
Mycket, någon forskare har till och med sagt att fördomsfullhet finns så länge människan tänker. Det ligger mycket i det.
Mycket, någon forskare har till och med sagt att fördomsfullhet finns så länge människan tänker. Det ligger mycket i det.
Vad beror fördomar på?
Dels vårt behov att kategorisera världen omkring oss för att kunna förstå den lättare. Det är alltid svårare att se en person som en enskild individ och mycket lättare att tänka man, kvinna, ung eller gammal. Vi får snabbare en uppfattning om personen eftersom vi ofta redan har information om kategorin. Men informationen behöver inte stämma på alla individer i kategorin, vilket leder till felaktiga bedömningar av många människor som vi möter.
Dels vårt behov att kategorisera världen omkring oss för att kunna förstå den lättare. Det är alltid svårare att se en person som en enskild individ och mycket lättare att tänka man, kvinna, ung eller gammal. Vi får snabbare en uppfattning om personen eftersom vi ofta redan har information om kategorin. Men informationen behöver inte stämma på alla individer i kategorin, vilket leder till felaktiga bedömningar av många människor som vi möter.
Men fördomsfullhet beror inte bara på kategoriseringen i sig. Vi tillhör ju själva olika kategorier (t.ex. psykolog) och så snart vi jämför oss med individer från andra kategorier tenderar vi att favorisera den egna kategorin och missgynna av den vi inte tillhör.
En ytterligare orsak till fördomsfullhet handlar om personlighet. Vissa är öppna, andra är inte det. Några är vänliga, andra är mindre vänliga. Forskning visar att individer med låg öppenhet och vänlighet tenderar att vara mer fördomsfulla än andra.
Vad kan de få för konsekvenser i samhället?
Fördomsfullhet påverkar den som är utsatt, till exempel att man inte får ett jobb. Men även den som är fördomsfull då han eller hon kan isoleras eller hamna i konflikter. Samhället i stort påverkas också och kan på längre sikt drabbas av social oro och konflikter mellan olika grupper.
Fördomsfullhet påverkar den som är utsatt, till exempel att man inte får ett jobb. Men även den som är fördomsfull då han eller hon kan isoleras eller hamna i konflikter. Samhället i stort påverkas också och kan på längre sikt drabbas av social oro och konflikter mellan olika grupper.
Vad kan man göra själv för att minska dem?
Att försöka tänka efter vid till exempel kategorisering och när vi bedömer andra. Se andra som enskilda individer och inte medlemmar i olika grupper, tänk om du själv var utsatt för något fördomsfullt. Och utgå aldrig från att du är helt fördomsfri.
Att försöka tänka efter vid till exempel kategorisering och när vi bedömer andra. Se andra som enskilda individer och inte medlemmar i olika grupper, tänk om du själv var utsatt för något fördomsfullt. Och utgå aldrig från att du är helt fördomsfri.
Går det att bli helt fördomsfri?
Inte helt, men vi kan lära oss att hantera fördomar.
