Allt fler fattiga människor, från framför allt Rumänien, söker sig till Göteborg. Många av dem tigger på gatan för att få ihop till sin och sin familjs försörjning. Såväl frivilligorganisationer som polis och företrädare för kommunen är överens om antalet fattiga EU-migranter ökat sedan förra året.
Läs också:Ödetomt är boplats för 40 personer
Ulrika Falk på Räddningsmissionen i Göteborg menar att en anledning kan vara att attityden i Stockholm blivit hårdare med fler avhysningar.
– Men människors behov försvinner inte för att man bestämmer sig hårdare tag, säger hon.
Göteborgs kommuns samordnare Teresa Woodall kan inte säga om Stockholms agerande i frågan påverkat människor att söka sig hit. Men hon ser en successiv ökning av illegala bosättningar sedan förra sommaren.
– Just nu vet vi om 20 olika boplatser på kommunal mark, säger hon. Det är en jättesvår situation. Det innebär att allmänheten inte får samma tillgång till platserna plus att det finns en stor social problematik bland dem som bor här och inte hittar någon annan lösning.
Under måndagen tog Göteborgs kommun upp frågan med SKL (Sverige kommuner och landsting) med förhoppning om att bättre samarbete mellan olika kommuner i hela landet.
På onsdag ska politikerna i social resursnämnd ta ställning till ett förslag på handlingsplan för kommunerna i Göteborgsregionen.
– Det kan främja en likabehandling och öka samarbetet mellan kommuner när det gäller fattiga EU-medborgare, säger Teresa Woodall. Det är en styrka att ha ett gemensamt dokument och något att förhålla sig till.
Men det kommer inte att innebära några större förändringar i hur Göteborg arbetar med frågan. Den inslagna vägen med samarbeten med frivilligorganisationer fortsätter som tidigare. Enligt Teresa Woodall kommer det heller inte att innebära någon ändrat policy vad gäller avhysningar av illegala bosättningar.
– Det är ju inte tillåtet att bo var som helst. Men vi ska ha ett stort socialt perspektiv och ingen ska bli avhyst utan att ha fått information först. Man ska inte bli väckas av att man blir avhyst.
Flera olika uppgifter om organiserad kriminalitet i samband med tiggeri har förekommit. I går skrev tidningen Hela Hälsingland att polisen där uppgett att de ser organiserat tiggeri där några går runt och samlar upp pengarna från dem som sitter på gatorna. Det skulle röra sig om cirka 10 miljoner kronor under ett år, men uppgifterna tillbakavisades senare under dagen.
Erik Nord, chef i polisområde Storgöteborg, menar att de fattiga EU-medborgare som är i Göteborg och tigger ofta är organiserade på så vis att man samarbetar med varandra. Men det betyder inte att någon behöver vara är vilseförd eller utnyttjas.
– Jag ser inte riktigt den stora konspirationen i det här, säger Erik Nord. Jag tvivlar inte på att det förekommer kriminalitet inom de här grupperna och att man emellanåt utnyttjar och lurar varandra. Men det är inte så att alla som kommer hit deltar i en stor konspiration.
De allra flesta som är här och tigger behåller sina pengar själva, men får nog betala för sin resa hit, säger han och menar att man gör det lätt för sig genom att beskriva fattigdom som organiserad kriminalitet. Då slipper man ta tag i den riktigt svåra frågan: att folk är fattiga.
Från Crossroads, Stadsmissionens informationscenter för EU-medborgare, efterlyser man ett bättre samarbete med de fattigas egna hemländer. Daniela Andreoli är enhetschef på Crossroads och har nyligen själv besökt Rumänien.
– Min bild är att det görs mycket bra grejer på plats, både av frivilligorganisationer och kommuner. En bättre samverkan länder emellan skulle kunna betyda mycket. Nu blir det som om alla ska uppfinna hjulet på nytt.
– Vi får inte glömma att de flesta som kommer hit inte har några planer på att bosätta sig här långsiktigt. De vill helst bo kvar i sitt hemland, säger Daniela Andreoli.
.
Fakta: Plan för 13 kommuner
- Handlingsplanen för kommunal insatser som rör fattiga EU-medborgare innefattar 13 kommuner i Göteborgsregionen.
- Den ska ge kunskapsbakgrund samt förslag på agerande och förhållningssätt i några prioriterade frågor. Det handlar bland annat om hur kommunerna bör göra när en bosättning inte kan finnas kvar och hur barn situation ska bedömas.
- Eftersom ingen registrering sker är antalet personer som berörs osäkert.
