Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

De flesta tandläkare saknar kunskap om N2 på grund av indoktrinering och rädsla, skriver Nils Norrsell.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fixa idéer bakom motstånd mot tandbehandling

Var fjärde rotfyllning av tänder enligt gängse metod misslyckas och infektionen blir kvar, vilket orsakar lidande och kostnader i miljardklassen. Det finns en bättre metod, som svenska specialister vägrar befatta sig med, skriver Nils Norrsell, tandläkare och psykopterapeut.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under mitten av 1800-talet dog många kvinnor i barnsängsfeber. Läkaren Semmelweis förstod att orsaken kunde vara dålig hygien och införde obligatorisk handtvätt för förlossningsläkare. Problemet försvann men Semmelweis blev hånad och föraktad. Det skulle dröja decennier innan det infördes säkrare rutiner, många kvinnor dog i onödan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En liknande situation finns i Sverige i dag. Det gäller rotfyllning av tänder. Tandläkare får på högskolorna lära sig endast en teknik där ungefär var fjärde behandling misslyckas. Det beror på att man använder ineffektivt bakteriedödande medel. Infektionen finns kvar, för övrigt ofta med den bakterie (Streptococcus Gordonii) som återfinns i hjärtklaffar hos många personer som avlidit av hjärtinfarkt. Risken för hjärtinfarkt är sju gånger större för personer som förlorat många tänder, förlusterna beror vanligtvis på infektion.

Varannan tand infekterad

Forskningen visar att varannan rotfylld tand har tecken på infektion kortare eller längre tid efter behandling. Förutom onödigt lidande förorsakar det kostnader i miljardklassen. Många tänder som skulle kunna fungera hela livet dras ut och ersätts av dyra implantat – om patienten har råd.

Det finns en metod, benämnd N2, som lanserades 1955. Den eliminerar infektion genom att rotfyllningsmedlet är kraftigt antiseptiskt under fem dygn. Tusentals svenska och hundratusentals tandläkare världen över kan vittna om goda resultat, men ändå vägrar svenska specialister att befatta sig med N2.

Diktat utan vetenskaplig relevans

Deras inställning står i strid med kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet och torde ha sin grund i samma psykologiska mekanismer som ligger bakom fobier, fixa idéer, fundamentalism och känslostyrt beteende. Det en gång inlärda är statiskt och oflexibelt. Varseblivningen är selektiv och man undviker konfrontation med fakta som motsäger den egna uppfattningen. Här kan också finnas rädsla och ångest, eller i varje fall obehag inför det man undviker. Till detta kommer grupptryck och paradigm. Grupptrycket visar sig bland annat mot "whistle-blowers" som vågar bryta mot den gängse normen. De blir utfrusna ur gemenskapen. Paradigm är ett mönster som anger vad som skall gälla, exempelvis diktat utan vetenskaplig relevans från ledande personer på högskolor och universitet.

Inom vetenskapen krävs att hypoteser skall prövas och jämföras med kliniska resultat. När det gäller rotfyllningar har studier visat att N2 är bra, men på universitet och högskolor undviker man envist att bekräfta detta med egna vetenskapliga undersökningar. Därmed förhindras evidens för vilken metod som är mest effektiv. Dessa forskare förefaller vara låsta av sina paradigm och mer eller mindre blinda för de hot som infektionerna utgör.

Lätt att följa upp

I en skrivelse till Socialdepartementet har nyligen föreslagits ett sätt att insamla nationella data. I den rutinmässiga åtgärdsregistreringen till Försäkringskassan, vilket sker redan nu, kan ingå uppgift om vilket rotfyllningsmedel som använts. En resultatuppföljning är lätt att genomföra och skulle snart visa värdet av effektiv antiseptik.

I fråga om rotfyllning saknar alltså de flesta tandläkare kunskap om N2 eftersom de är indoktrinerade, felinformerade och ibland rädda. Eftersom en patient som ber om N2 kan väcka obehag hos tandläkaren och det kan förstöra en bra relation fortsätter patienten hellre att lita på sin tandläkare, lyckligt(?) omedveten om de bakterier som överlever i en tand som rotfylls utan effektiv antiseptik.

Nils Norrsell

psykoterapeut och tandläkare