Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En gymnasieelevs misslyckande är per definition skolans misslyckande, skriver debattören.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Finns det en gräns för vad en lärare skall kunna göra?

Johan Svenssons debattartikel om gymnasieelevers eget ansvar för sina studier har väckt motreaktioner. Men det är oklart vad kritikerna egentligen förväntar sig av lärarna, skriver Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Johan Svensson, gymnasielärare med 30 års erfarenhet, gick i en debattartikel ut och sa att en orsak till misslyckade gymnasiestudier kan vara gymnasieelevens egen inställning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För detta till synes helt okontroversiella påstående har han fått löpa gatlopp i sociala medier, på bloggar och i debattinlägg.

”Läroverksfasoner”, ryts det på Facebook. ”Ta ditt läraransvar”, uppmanas det på bloggar. Gör undervisningen ”mer attraktiv och intressant, även för den ointresserade”, dundrar aktivitetspedagog Hannah Franks i en replik.

Oklara förväntningar

Peter Ekborg, avdelningschef vid Skolinspektionen, bemöter debatten med att sparka hårt nedåt.

Ekborg antyder att det är nästintill tjänstefel att vara av åsikten att gymnasielever kan avkrävas ansvar för sitt skolengagemang: ”det synsätt som Johan Svensson ger uttryck för står i strid med skollagen”.

En gymnasieelevs misslyckande är per definition skolans misslyckande.

Lärare förväntas kunna kompensera för alla de eventuella problem som kan finnas i en ung människas liv.

Attraktiv undervisning

Vad är det drevet mot Svensson tänker sig att en lärare skall göra när en elev uteblir, inte gör sina uppgifter eller inte lyssnar på genomgångar?

Hur skulle de själva göra undervisningen så ”attraktiv” att alla elever sköter sitt skolarbete?

I 90-talsfilmen Dangerous Minds inspirerar Michelle Pfeiffers rollfigur omotiverade elever genom att ha en cool skinnjacka, hålla karateuppvisningar och göra konstanta hembesök hos eleverna.

Är det den här typen av fiktiv lärargärning som förväntas av svenska lärare?

I OECD:s internationella studie Talis fick lärare frågan om de skulle ha valt läraryrket igen, om de hade chansen att byta yrke.

De svenska lärarna var de som ångrade sitt yrkesval mest, endast 53 procent angav att de skulle ha valt om yrket.

Med en pedagogikdebatt som har tappat all sans är detta föga förvånande.

Jonas Linderoth

professor i pedagogik, Göteborgs universitet