Höjdhopparen Emma Green, programledaren Clara Henry och retorikexperten Elaine Eksvärd är några av dem som deltar i Unionens kampanj Mansplainingakuten.
Höjdhopparen Emma Green, programledaren Clara Henry och retorikexperten Elaine Eksvärd är några av dem som deltar i Unionens kampanj Mansplainingakuten.

Fackkampanj förundrar utomlands

Unionens kampanj Mansplainingakuten har uppmärksammats runtom i världen. Facket är nöjt med att ha fått i gång en diskussion. Men från vissa håll är kritiken mot kampanjen hård.

ANNONS
|

"En hjälplinje om mansplaining? Ja, Sverige har faktiskt en" – så lyder rubriken i The New York Times.

Tidningen är bara en i raden av internationella medier som rapporterar om Unionens kampanj. CNN och The Guardian är några andra.

- Kampanjen har överskridit alla våra förväntningar. I nuläget är vi omskriva av medier runtom i världen, från Australien till USA, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på fackförbundet.

ANNONS

Mansplainingakuten drog i gång i måndags och går ut på att på att kända personer, bland dem programledaren Clara Henry, höjdhopparen Emma Green och författaren Manne Forssberg, svarar på frågor om hur man kan bemöta härskartekniker, trakasserier och ojämställdhet i arbetslivet.

Unionen vill inte gå ut med hur många som hört av sig förrän har kampanjen avslutas på fredag, men enligt Gabriel Wernstedt är det fler än de hade hoppats på.

- En del har konkreta exempel på situationer där de upplevt trakasserier de haft svårt att sätta namn på. Vi har också fått frågor om hur man som man kan undvika att ägna sig åt mansplaining.

Enligt Wernstedt är det här ett oväntat sätt att ta upp de frågor många av Unionens medlemmar ser som viktiga, "lite med glimten i ögat". Men så har långtifrån alla uppfattat det. Kampanjen har mötts av massiv kritik i sociala medier, inte minst på Unionens egen Facebooksida.

"Är djupt bedrövad över Unionens agerande. Detta främjar inte jämställdhet. Att svartmåla beteenden som manliga är jävligt lågt", skriver en person.

ANNONS

- Det är förstås jättetråkigt att vissa upplever det som att vi pekar ut männen som ett problem. Vår avsikt är inte att ställa grupper mot grupper, utan att få till en diskussion om diskriminering och härskartekniker, oavsett om du är man eller kvinna, säger Gabriel Wernstedt.

- Vi har också fått många positiva reaktioner.

Fakta: Mansplaining

Mansplaining kommer från de engelska orden man och explaining, och syftar på att en person, ofta en man, använder sig av härskartekniker och förklarar något för en annan person, ofta en kvinna, på ett överlägset sätt med utgångspunkt i att den andra kan och vet mindre om ämnet.

Begreppet anses ha myntats i efterspelet till den amerikanska författaren och journalisten Rebecca Solnits essä Män förklarar saker för mig (2008), där hon berättar om ett möte med en man som på en fest redogör för slutsatserna i en intressant bok, utan att ta in att det är Solnit som skrivit boken.

Fakta: Frågor till mansplainingakuten

Exempel på frågor ställda till Unionens Mansplainingakut:

Jag märker att min kvinnliga kollega bli ignorerad av en man i vår arbetsgrupp. Hur kan jag som man hjälpa till i en sådan situation?

Hur ska jag som man göra för att inte mansplaina?

Jag upplever att killarna på mitt jobb ofta gör grejer utan att jag blir medbjuden. Hur kan jag ta upp det?

Jag har en kund/kollega/chef/samarbetsparter/underleverantör som bara vänder sig till mina manliga kollegor trots att jag är ansvarig. Hur ska jag hantera en sådan situation?

Min manliga kollega som har samma roll som jag tar inte lika mycket ansvar. Ändå upplever jag att han får mer cred. Borde jag prata med honom eller min chef?

Vad gör jag om jag blir utsatt för en härskarteknik? Ska jag också använda härskartekniker eller inte låtsas om det? Vilket är bästa sättet att hantera det på?

Källa: Unionen

ANNONS