Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Många av spritlangarna får bidrag från försäkringskassan - men kontrollerna är sällsynta.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Förtidspensionärer tjänar pengar på svartsprit

Det är i princip fritt fram för förtidspensionärer att varje vecka åka på spritresor till Tyskland utan att riskera bidragen.

Vår granskning av smuggelspriten visar att en stor del av smugglarna och langarna uppbär bidrag från försäkringskassan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett exempel är en 42-årig man från Göteborg som i mars förra året beviljades förtidspension på grund av psykiatriska besvär.

Han är rädd för att vistas i folksamlingar, stresskänslig och klarar inte av att åka kollektivt.

Han har även smärtor i rygg och klarar varken tunga lyft eller att sitta längre stunder.

Att gå längre sträckor är också jobbigt.

Ett år senare åker mannen med en spritbuss till Tyskland som stoppas av polisen i Helsingborg för övervikt. Tullens utredning visar att han köpt 60 liter starksprit, 70 flak öl samt 90 liter vin. Samma dag är även försäkringskassan på plats i Helsingborg i en gemensam insats med tull och polis mot alkoholsmuggling.

Resultatet av insatsen blir att 183 personer, som gick på olika sorters bidrag, kommer att utredas av försäkringskassan. 28 av dem är från Västsverige.

Den 42-årige mannen är en av dem.

– Det är uppenbart att det finns en skillnad mellan den funktionsförmåga som mannen uppvisat i praktiken och den som beskrivs i det medicinska underlaget. Vi kommer att begära in nya uppgifter från hans läkare, säger Johan Talvik, chef för försäkringskassans kontroll och återkrav i Göteborg.

Därefter kan ett beslut fattas om förtidspensionen ska sänkas.

Men i praktiken är detta väldigt ovanligt. Mycket ska till för att en spritbussresenär ska få hela eller delar av sitt bidrag indraget – trots att personen har smärtor i ryggen eller inte kan åka kollektivt.

– Rent juridiskt är det oerhört svårt att bevisa att någon har begått brott mot sjukförsäkringen. Det räcker inte med att vi vet att något går att likställa med arbete, det ska hålla i domstol också, säger Johan Talvik och fortsätter:

– Om vi ändå lyckas bevisa det i rätten och drar in bidraget, överklagar ofta personen och då brukar denne få rätt.

De som riskerar mest är busschaufförer som kör trots att de till exempel har sjukpenning, något som inte är ovanligt, enligt Talvik.

– Chauffören har uppenbarligen jobbat. Då kan vi gå vidare och se om han har kört bussen flera gånger, säger Johan Talvik.

Men även här är det svårt att få det att hålla hela vägen i domstol.

– Ett annat problem är att personen i fråga brukar avsäga sig bidraget när vi konfronterar dem.

Det låter inte så riskfyllt att jobba som langare och samtidigt få bidrag?

– Man har ju rätt att vistas utomlands och rätt att ta hem alkohol trots att man går på bidrag. Men vi ser de här sakerna och försöker att stävja det så gott det går. Och vi drar faktiskt in en del bidrag också.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.