Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Försvaret kan få mer pengar

Regeringen och Försvarsmakten har inte gjort tillräckligt för att planera försvarets finansiering framöver, enligt Riksrevisionen. Men nu kan mer pengar vara på väg.

Försvarsmakten saknar 30-50 miljarder kronor för att köpa in materiel de närmaste tio åren, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När Försvarsmakten och regeringen fattade beslut om inriktningen för försvaret 2009 lades inte tillräcklig vikt vid den långsiktiga ekonomin, enligt granskningen. Beslutet innebar stora förändringar, framförallt genom slopandet av värnplikten samt omställningen till ett snabbmobiliserat insatsförsvar.

Men enligt Riksrevisionen är alltså de åtgärder som hittills vidtagits för att göra denna förändring otillräckliga.

-Och de åtgärder som har genomförts har varit av ganska kortsiktig natur. Man klarar den ekonomiska ramen på kort sikt, men har inte med de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av omställningen, säger riksrevisor Jan Landahl till TT och konstaterar att detta får regeringen ta på sig ansvaret för.

Även Försvarsmakten bör enligt Jan Landahl ta åt sig kritik. Det nya försvaret har behov av personal med helt andra kompetenser än det gamla försvaret som bestod av värnpliktiga och officerare. Men personalomställningen har gått trögt.

-Försvarsmakten kunde definitivt ha drivit på rationaliseringsarbetet och personalväxlingen hårdare, säger Jan Landahl.

Att Försvarsmakten är oroad över finansieringen på sikt är välkänt.

-Det här har jag och mitt departement tillsammans med Försvarsmakten arbetat intensivt med i drygt ett och ett halvt år, säger försvarsminister Karin Enström (M) till TT.

Finansieringen har setts över både på kort och lång sikt. Regeringen har också beslutat om successiva höjningar av försvarsanslaget, påpekar hon.

-Jag kan också se att det kommer att krävas ytterligare höjningar av anslagen, säger Enström.

Det hänger inte minst samman med det beslut om ny försvarsinriktning som väntas antas av riksdagen nästa år.

Ukrainakrisen har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa, påpekar försvarsministern.

-Vi är beredda att stärka vår förmåga, då får man också vara beredd att betala vad det kostar.

Hon tillägger att Försvarsmakten har skärpt sin styrning över ekonomin för att få bort "svarta hål", samt att regeringen har vidtagit åtgärder för att bättre styra investeringar i försvarsmateriel.

Även Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman hävdar att Försvarsmakten kommer att få mer pengar i samband med det nya försvarsbeslutet nästa år. Widman bedömer att det handlar om "storleksordningen miljarder".

Socialdemokraternas försvarstalesperson Peter Hultqvist är kritisk.

-Rapporten visar att regeringen under hela sin regeringstid, i snart åtta år, inte har haft grepp om utvecklingen, inte har haft en realistisk syn på det som sker inom Försvarsmakten, säger han till TT.

Hultqvist säger sig inte vara förvånad.

-Vi sade redan 2009, när det nya personalförsörjningssystemet skulle beslutas, att det var illa underbyggt, både ekonomiskt och vad gäller lagar och regelverk.

Likadant är det med materielförsörjningen, hävdar han.

-Vi har haft uppe materielbehoven i riksdagen ett otal gånger och har uppmanat regeringen att sätta sig med oss och diskutera hur vi ska klara ut det här.

Sammantaget anser han att de åtgärder regeringen aviserat inte löser finansieringen. På förbanden är läget mycket ansträngt, säger Hultqvist.

-Jag tror att regeringen har lite problem med sin verklighetsuppfattning, de skönmålar ofta läget i Försvarsmakten och det är få som känner igen sig i deras verklighetsbild. Det jag tror behövs är en bredare politisk uppgörelse i riksdagen över blockgränsen som innebär långsiktig stabilitet.

Försvarsmakten vill inte kommentera Riksrevisionens rapport innan man granskat den.

-Men mycket av det Riksrevisionen tar upp har Försvarsmakten redan pekat på i underlag till regeringen, säger pressekreteraren Philip Simon till TT.